Gör en Will Hunting – Övervinn dina rädslor!!

Will Hunting med Matt Deamon i huvudrollen var en film som handlade om en ung kille i 20-årsåldern vars vardag bestod av att dricka öl med kompisarna, hamna i slagsmål och diverse småjobb. Skillnaden mot kompisarna var att Will Hunting var överintelligent, hade fotografiskt minne och en matematisk förmåga som överträffade nobelpristagares.

En fängelsedom gör att han sätts under övervakning av en matematikprofessor och beordras också att uppsöka psykiatrisk hjälp. Pyskologen, spelad av Robin Williams känner igen sig i Will, han har nämligen själv fått kämpa sig igenom svåra kriser. Han vet att under den tuffa, likgiltiga ytan döljer sig en osäker ung man med dålig självkänsla. Utan framgång försöker han få Will att öppna upp sig, att släppa taget om det trygga och invanda, och att sätta upp nya mål i livet.

Wills själsliga kaos blir inte mindre då han möter sitt livs första kärlek, en förmögen Harvard-tjej (Minnie Driver). Det är först nu han inser vad man kan riskera om man lämnar ut för mycket av sig själv. Och vad man kan förlora om man inte gör det. Hela hans liv har kantats av svek i form av att ha blivit övergiven av sina föräldrar, lämnad till fosterföräldrar och där blivit misshandlad. Hans psyke har av överlevnadsskäl skapat en mur omkring sig i form av tuffhet, en “I don’t care”-attityd, brutalitet. I hans värld förtjänar världen inte bättre.

Våra rädslor fyller en funktion, de skyddar oss från smärta och obehag och de försöker hindra oss från att hamna i situationer som tidigare vållat oss problem. I skuggan av rädslan formar vi attityder och förhållningssätt som kan förmedla känslokyla, agg och ilska. Är det egentligen så konstigt att barn som växt upp under svåra förhållanden själv blir angripare eller förövare?

Rädslorna finns i våra mörka rum, de döljer sig och kan ta skepnader i form av drakar eller demoner. En del av dem behöver bara hota med att lämna sina grottor för att vi ska frysa till is eller dra oss undan. Vissa inre drakar har vuxit sig gigantiska och finns ständigt närvarande. Det vi inte känner fruktar vi, det vi inte förstår skrämmer oss.

Men vad skulle hända om du tog dig tid att lära känna dina drakar? Även om de kanske inte är vackra att titta på så kanske de bara vill dig väl? Hur kan du veta om du bara springer undan varje gång de visar sig? Visst, draken är stor och ser skrämmande ut, men likt “Elefantmannen” (egentligen Joseph Merrick , 1862–90, brittisk man med deformerad kropp som visades upp inför publik. Filmversion 1980) kanske det döljer en vacker själ? Vad skulle hända om du stannade upp, vände dig mot draken och tittade lite närmare på den, kanske rent av närma dig den och … ta kontakt?

Vem vet, men du kanske t.o.m. kan klappa eller kyssa din drake och i ett underbart ögonblick förstå att den inte var ute efter att sluka dig eller förgöra dig utan istället hade ett budskap till dig? Alla känslor uppstår av skillnaden mellan vår karta av verkligheten och vår upplevelse av verkligheten. Kanske en situation inte utspelade sig som du skulle önska och i och med det så gav skillnaden mellan kartan och upplevelsen dig en känsla av rädsla, ilska eller skuld (eller vilken annan känsla som helst beroende på situationen).

Om du såg på känslor som just information, vilken information och vilket budskap förmedlar din rädsla? Vad händer om du faktiskt blir vän med din rädsla istället för att uppleva den som en fiende? Kan draken bli en bundsförvant istället?

Frågor fungerar som strålkastare som kan belysa tidigare mörklagda delar av vårt psyke. Den rädsla som hittills har präglat dig, var och när inträffar den? Var i kroppen upplever du den? På vilket sätt har den hittills hindrat dig? Hur skulle du kunna ha en annan relation till den än hittills? Om du “kliver ur” rädslan och blir mer nyfiken på den, vad lägger du då märke till? På vilket sätt är den faktiskt … komisk eller rent ut sagt absurd ..? Vem gav du tillåtelse att lära dig att känna just den rädslan? Vems tillåtelse kan du behöva för att bli vän med rädslan/draken?

Will Hunting höll på att kasta bort sitt liv eftersom hans rädsla höll honom inom komfortzonen. Till slut insåg han att den höll på kosta honom hans framtid, hans möjlighet att utforska kärlekens möjligheter.

Gör en Will Hunting du också! Bli polare med din rädsla, känn rädslan och gör det du vill göra trots den – eller rent av tack vare den?!

Varmt lycka till,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

 

Lär dig hur du kan införliva dina bästa och mest inspirerande tankar!

Det finns mängder av goda idéer och tankar, många som inspirerar och motiverar och som vi hittar i böcker, får citerade på utbildningar och föreläsningar och som vi skulle vilja leva utifrån, men som vi lätt ”tappar bort” i vår vardag.

Att veta utan att göra är att inte veta. Både du och jag vet att det är kontinenters avstånd mellan att ha en teoretisk kunskap och att verklig kompetens och att göra något i praktiken. Det gäller alla goda idéer, föresatser, kloka ordspråk, inlärd kunskap som vi inte tillämpar i praktiken även om vi har en teoretisk förståelse och känner full acceptans inför det som tanken förmedlar.

En tanke som t.ex. “alla människor har lika värde”, “du har alla resurser du behöver” eller “det finns inga misslyckanden, bara feedback” har begränsat värde om du bara har en intellektuell förståelse. Skillnaden som gör skillnaden är när du får denna typ av tankar att leva i hela ditt nervsystem. När hela ditt jag till fullo accepterat tanken eller konceptet och du lever utifrån det som om det vore helt och fullt sant för dig!

Jag har själv läst massor av bra böcker, gått utmärkta utbildningar och lyssnat på fantastiska föreläsningar utan att jag landade i så mycket mer än förståelse och uppskattning för det jag läste eller lyssnade på. Jag agerade inte på kunskapen, den blev inte en del av mitt nervsystem, inte en del av min omedvetna kompetens. Och att veta utan att göra är för mig i grunden att inte veta!

Det har också funnits en tendens hos mig själv att i min omgivning rabbla en massa förnumstigheter och “goda sanningar”, men som, när jag reflekterar på allvar, inser att jag inte själv lever utifrån. Då inser jag att jag inte vet, fast jag förstår och kan hålla med om tanken eller idéen som utgångspunkt.

Vilka tankar eller koncept skulle du verkligen, verkligen vilja leva utifrån? Du som är bekant med NLP-modellen kanske tänker på några av de grundantaganden som hela NLP-området vilar på: “kartan är inte detsamma som terrängen”, “kommunikation är den respons du får”, “människor gör alltid de bästa valen utifrån tillgängliga alternativ”, “alla beteenden har en positiv intention”, eller så har du utifrån dina egna erfarenheter andra koncept eller ”sanningar” som du kommer att tänka på.

Hur gör jag då för att helt och fullt införliva tanken eller konceptet, så att det verkligen blir något som påverkar mig i min vardag? Jag föreslår en process som utvecklats av Dr L. Michael Hall, en av världens främsta auktoriteter inom de kognitiva beteendevetenskaperna Neuro Linguistic Programming och Neuro-Semantics. Han kallar processen “Mind-to-Muscle” och själv väljer jag att kalla den för “Tanke-till-handling”. Jag föreslår att du gör processen spatialt, dvs. att du förflyttar dig på golvet mellan de olika beskrivna stegen. Därmed skiftar du tillstånd för varje position och får med fysiologin på ett bra sätt.

Process – “Mind-to-Muscle”/”Tanke till handling”

  1. Bli medveten om vilken tanke eller vilket koncept du skulle vilja införliva i hela ditt nervsystem. Skriv gärna ner det och känn efter om ordalydelsen “känns rätt”.
  2. Stäm av att du verkligen, verkligen vill tro och tänka det som konceptet uttrycker. Vill du det? Skulle det innebära en skillnad för dig? Vore det bra för dig?
  3. Uttala meningen högt, som en förståelse. Som exempel: “Jag förstår att alla beteenden har en positiv intention”. Kanske har du också en gest du kan använda som för dig symboliserar att du har en förståelse av något.
  4. Kliv fram ett steg och uttryck nu samma sak, fast denna gång som en övertygelse. Förmodligen kommer du redan här märka att du använder “mer” av ditt nervsystem, att det känns mer i hela kroppen. Säg “Jag har en övertygelse om att alla beteenden har en positiv intention”. Vilken gest skulle för dig kunna symbolisera en övertygelse om något? Kanske håller du handen över bröstet, knyter näven eller något annat.
  5. Stig fram ytterligare ett steg och uttryck det nu som ett beslut. “Jag har beslutat mig för att alla beteenden har en positiv intention”. Samma sak här, finns det någon gest som för dig skulle motsvara att du fattat ett beslut?
  6. Nästa steg som du tar uttrycks som en känsla, med orden, “Jag känner att alla beteenden har en positiv intention”. Använd återigen gärna en gest som passar för dig.
  7. Sista steget handlar om det du bestämmer dig för att göra utifrån den införlivade tanken eller konceptet. Uttryck det i stil med: “Som ett resultat av detta kommer jag nu att …”.
  8. Nu kan du börja backa och gå igenom stegen baklänges. “Jag kommer att göra …. eftersom jag känner att … och har bestämt mig för att … eftersom jag är övertygad om att … och har en förståelse för att ……”.

Den här processen är kraftfull, den kan med förtjänst användas flera gånger för att verkligen få nervsystemet att vibrera av energi vid tanken på det som en gång bara var en intellektuell förståelse. Använd den varje gång du önskar införliva en tanke och göra det till mer än teoretisk kunskap!

Med värme,

Niklas Daver

Certifierad NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se

Konsten att bli verkställande direktör över sina egna tankar!

 

Dina högre ”verkställande” tillstånd

Företagets vaktmästare må ha en viktig roll. Han ska se till att allt från belysning till kontorsutrustningen fungerar som den ska. Men han har definitivt inte mest att säga till om på företaget. Det är någon på en ”högre” nivå som bestämmer vad han ska göra, som i sin tur lyder under någon annan osv. Ledningen för företaget har mer att säga till om och framförallt företagets högste chef. Han eller hon är den som sitter på makten och som fattar de avgörande och slutgiltiga besluten.

Våra tankar sker på olika nivåer. Vi kan tänka på något som vi varit med oss, något vi sett och återskapa den internt. Har du varit på restaurang kvällen innan så kan du tänka tillbaka på det och mer eller mindre diffust se vad du då såg, höra vad du då hörde och känna vad du då kände. Du refererar bara till minnet. Man kan tänka på något utan att ha en stark tro eller värdering kopplad till det. Det utgör bara en tanke eller reflektion, inget annat.

De mer bestående tankestrukturerna, eller om vi kallar dem de “översta” tankestrukturerna; centrala värderingar, föreställningar, principer, verkställande tillstånden utgör din inre kommandocentral. Härifrån utgår de befallningar och instruktioner som ditt nervsystem tar emot, ”principbeslut” som präglar ditt sätt att tänka och agera i olika sammanhang på samma sätt som företagets beslut, policys och beslutade principer påverkar anställdas agerande.

En förändring på dina ”verkställande” nivåer får en stark och omedelbar effekt på alla tankenivåer, uppifrån och ned. Många av de föreställningar och idéer du har och de beslut du fattar som på ett eller annat sätt är kopplade till dina verkställande nivåer förändras per automatik. Ett nytt sätt att se på dig själv, din potential eller på andra människor kan få dramatiska effekter. Hävstångseffekten på dessa högre, verkställande nivåer är kraftig!

Friheten i att kunna ta ett ”kliv uppåt” i dina tankestrukturer

Att mentalt förflytta sig ytterligare en nivå upp gör att du betraktar tanken, beslutet, värderingen, föreställningen eller principen ”ovanifrån”. Du utnyttjar din unika mänskliga frihet, och betraktar något från en ny betraktelsepunkt. Klivet upp i dina tankar gör att du kan skapa en ny referensram och du lämnar det mentala fängelse som den tidigare referensramen kan ha utgjort. Helt plötsligt kanske du ser ett värde med det som du tidigare bara betraktade som en motgång, eller att en föreställning om att du inte kan lära dig främmande språk som löjlig eller felaktig.

Varje ny nivå du kliver upp på tankemässigt skapar en ny referensram som inbegriper det tidigare sättet att tänka eller känna. Andra försöker sätta ramar som du antingen accepterar eller inte; ”Nu ska vi ha ett allvarligt samtal, du och jag” eller ”Vi behöver reda ut våra problem”. Enstaka ord du och andra använder uttrycker och förmedlar referensramar för hur någonting är eller ska betraktas. ”Vi pratar inte illa om varandra på den här arbetsplatsen”, ”fredagar är den bästa dagen i veckan” eller ”det är en deprimerande omgivning att befinna sig i”.

Med förmågan att kunna ha ett tillstånd om ett annat tillstånd så ges du möjligheten att omvandla eller färga ett resurslöst tillstånd du känner, till något som förändrar upplevelsen. Plötsligt väljer du att bli fascinerad över den ilska du just känt eller nyfiken på din oförmåga att komma igång med ett projekt. Möjligheten finns alltså alltid för dig att betrakta varje upplevelse utifrån en annan utkikspunkt eller tankenivå, och även om du kanske inte varit medveten om den förmågan så har du alltid använt dig av den och i framtiden kan du utnyttja den ännu effektivare!

Du kan fungera som en orkesterledare eller dirigent till dina egna tillstånd och känslor. Förste violinistens spel kan förstärkas med komplement från övriga violinister och andra instrumentalister. Med dina tillstånd som instrument kan du spela musik som ger dig ännu starkare stunder av njutning och glädje, och de mer lågmälda och sorgsna partiturerna kan livas upp om det behövs.

Modellen Meta-tillstånd, framtagen av Michael Hall som grundaren till Neuro-Semantics, har vidareutvecklat NLP-modellen och den ger dig möjlighet att influera tankar, tillstånd, attityder, föreställningar och värderingar. Du är inte fast i ett sätt att tänka och känna utan kan välja att föra över ett tillstånd på ett annat tillstånd och därmed influera det.

Nyfikenhet kring ett negativt tillstånd kan försätta dig i ett annat tillstånd. Du ”kliver ur” det negativa tillståndet och kan istället uppleva det på ett nytt sätt. Det tillstånd som du överför på det ursprungliga tillståndet färgar det och du är nu istället fascinerad över din rädsla eller tacksam över ditt misslyckande. Du får möjlighet att likt en skicklig konstnär blanda färgerna för att få fram andra nyanser och du kan pröva helt nya varianter (”komiskt deppig”, ”sprudlande lugn”, ”ilsket positiv”). Vissa av färgerna eller kombinationerna väljer du kanske att försöka göra dig av med. Du vill inte längre vara orubbligt bestämd, utan vill hellre vara avvaktande bestämd eller positivt bestämd. Med modellen om meta-tillstånd får du ett tillfälle att bli din inre världs Picasso eller da Vinci, men bara om du vill, förstås. Ett tillstånd ovanpå ett annat tillstånd kan förstärka (”upprymt glad”, ”fascinerat nyfiken”, ”passionerat kärleksfull”, ”oroligt orolig”, ”rädd för rädslan”), eller utplåna (”hata ditt hat”, ”uppskjuta uppskjutandet”).

Genom att använda förmågan att ha ett tillstånd om ett annat tillstånd kan du ta ett steg ”meta” från det nuvarande tillståndet och uppleva det på ett annorlunda och bättre sätt. Du behöver inte längre bli kvar i resursfattiga tillstånd utan du kan träna dig i förmågan att ha ”meta-tillstånd”.

Med värme,

Niklas Daver

 

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se

 

 

Om du blir för seriös blir du korkad …

 

Den gångna helgen var jag med som tränare på Anders Wallins, min tränarkollegas Meta NLP Master Practitioner-utbildning. I den utbildningen får deltagarna de allra bästa verktygen från NLP och Neuro-Semantics. Dessa  två moderna kognitiva beteendevetenskaper lär ut verktyg, tekniker och modeller som hjälper människor att vara sitt bästa jag oftare.

En viktig del av utbildningarna i NLP och Neuro-Semantics är att delge deltagarna de grundantaganden som dessa två modeller – och metoder – utgår ifrån. Grundantaganden i detta sammanhang kan ses som valda sanningar som förmedlar viktiga synsätt, attityder och perceptuella positioner. De grundantaganden som förmedlas kan ses som möjliga sanningar men som, om de tillämpas, kan bidra till tillgång till (nya) resurser.

Neuro-Semantics kan ses som en påbyggnad av NLP (Neuro-Lingvistisk Programmering) och vill i grunden förklara hur vi skapar många av våra bestående tankestrukturer (värderingar, övertygelser, känslor om andra tankar och känslor, tabuer, principer etc.) och ger oss ytterligare förståelse för det komplexa system för hur vi människor tänker och fungerar.

Humor har sällan fått den uppskattning som det förtjänar. Eftersom humor handlar väldigt mycket om att tänka tvärtom och annorlunda, att skifta perspektiv, så utgjorde den ett fiende till tidiga religiösa sammanhang. Religion bygger väldigt mycket på ett blint accepterande av tankar och idéer som inte skulle ifrågasättas utan accepteras fullt ut. Ett ifrågasättande bestraffades och den dogmatiska tron skulle aldrig utmanas. För den vanliga människan blev humorn ett sätt att försöka överleva det orimliga.

Varseblivning handlar om hur vi betraktar och uppfattar vår värld. En del ser smutsen medan andra ser skönheten och utifrån vårt fokus blir vår värld mer eller mindre begriplig. Att med humor betrakta världen ger tillgång till fler perspektiv, det allvarliga kan faktiskt bli humoristiskt. Charlie Chaplin drev Hitler till vansinne med sin tolkning av diktatorns dårskap i filmen “Diktatorn”. Hitlers dåraktiga allvar ledde till oerhörda konsekvenser och hans ideologier höll på att förstöra världen, men Charlie Chaplins vapen för att väcka människors uppmärksamhet kring det dåraktiga som höll på att ske var just humorn. Hur hade vår värld sett ut om Hitler, Stalin och Saddam Hussein hade haft tillgång till resursen humor ..?

Våra hjärnor och vårt sätt att tänka är värt all beundran; vi tar in information, organiserar information i form av mönster i syfte att minska vårt behov av att tänka. Ja, tänkandet kräver energi och hela vår överlevnad handlar om att minska energiutsläpp och att göra det så enkelt som möjligt för oss att överleva. Vi människor vill ägna så litet tid som möjligt till att överleva och bara göra så litet som krävs för att tillfredsställa våra behov. Utmaningen blir; vi blir vanemässiga och vi har sällan behov av att tänka kreativt.

Arrogans är att uppleva att man har alla svaren, att man vet det man behöver veta och att ingen ny information kan påverka. Humor ifrågasätter detta, humor kan bidra till att förmedla det absurda eller komiska kring en väldigt fastlåst och bestämd synpunkt. Vad kan t.ex. vara komiskt med att tro på att det finns ett och endast ett svar på integration och invandring?

Humor är att kunna växla perspektiv, att se saker och ting ur olika perspektiv. Humor bidrar till att motverka arrogans och förtvivlan. Människor som utsatts för svåra övergrepp och motgångar kan hämta kraft – även om det inte är en självklar och lätt förmåga – ur att se livets dårskap utifrån ett högre och större perspektiv. Att drabbas av smärta, obehag och motgångar är något vi alla bör och kan känna sympati för, men kan inte också en del av dessa mänsklighetens dårskaper ses utifrån ett utifrån-perspektiv där vi bara landar i att se livets dårskap. Anti-arrogans-metod

I grunden handlar humor om att inte ta sig själv och livet på alltför stort allvar. Livet är fyllt av dårskap eftersom vi mänskliga varelser gärna tar oss själva och livet på – ja, just för stort allvar. Det stora allvaret låser oss vid ett och endast ett perspektiv och det leder till låsta positioner, arrogans och trångsynthet.

Vår framtid kräver en större tillgång till flera perspektiv, till att inte låsa sig själv i alltför bestämda uppfattningar. Humor handlar väldigt mycket om; “Hur kan jag se detta annorlunda?” Låsta positioner kräver humor, nya perspektiv i form av humor bidrar till andra perspektiv.

Humor är också ett socialt smörjmedel eftersom humor förmedlar människokärlek, ödmjukhet inför våra svagheter och öppenhet för olika sätt att tänka och vara. Brist på humor leder till (för-) dömande, uteslutning och generaliserande.

Inför dina och mina problem, hur skulle det vara om vi tänkte på det svåra och utmanande på följande sätt: “Vad är fånigt, löjligt och absurt med det jag nu upplever och känner? Vad kan vara humoristiskt med det jag tänker, känner och upplever?”

Humor är mer av en attityd än förmågan att berätta roliga historier, humorn som attityd hindrar dig från att bli cynisk och från att ta attacker från andra och omgivningen på allvar. Varför inte tillåta dig själv “axelryckningens-filosofi?” …

Brist på humor leder till brist på perspektiv, tillgång till humor ger oss möjlighet att se, tänka och känna annorlunda … Leve humorn!!!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se

 

Gör en Rocky Balboa och kom tillbaka från motgångar!

Den fantastiska historien om Rocky Balboa fångade miljontals biobesökare 1976, och förutom en rad Oscars fick filmen sen en mängd efterföljare. Något i berättelsen om den åldersstigne, en gång talangfulle boxaren som nu hankade sig fram i sitt Philadelphia med allehanda småjobb och som då och då fick agera slagpåse åt boxare på uppgång berörde publiken. Hans liv var på väg åt landet ”Ingenstans”. När han var uträknad och ingen längre trodde på honom så fick han möjlighet att möta världsmästaren i en match som självklart bara kunde gå på ett sätt. Ett slag med ödets tärning gav honom en andra chans.

Det här blev hans livs möjlighet, något inom honom väcktes och han kämpade för sin heder och sitt ögonblick i offentlighetens ljus. Utmaningen och möjligheten till revansch, att visa sig själv och omgivningen att han minsann inte var en ”förlorare” väckte jätten inom honom. De mörka åren hade gett honom revanschlust, motgångarna hade gjort hans själ redo att svara an på ett sätt som gav honom ”tigerns blick”. Ingen skulle kunna säga att han inte hade förberett sig, och han pressade sin kropp till maximum av vad den kunde tåla. Klassiska är scenerna när han står inne i ett frysrum och slår tunga slag mot upphängda slaktdjur eller när han ackompanjerad av den typiska Rocky-musiken springer uppför trapporna till rådshuset och väl däruppe blickar ut mot världen med armarna sträckta i luften!

Rocky vinner inte matchen mot världsmästaren men han visar sig själv och världen att han kunde resa sig över alla motgångar, tidigare begränsningar och andras bild av honom som ”looser”. Han hade inte vunnit världen, han hade vunnit något mycket större … vinsten var hans återvunna självrespekt, förmågan att titta sig själv i spegeln och känna stolthet. Livet gav honom en chans, en möjlighet att visa vad han verkligen kunde åstadkomma och han tog den!

Livet är en ständig ström av upplevelser och händelser, en del bra andra mindre bra. Det problemfria livet kan säkert bara upplevas i kistan när vi ligger där med en lilja i handen. Ett liv utan dalar saknar säkert också sina toppar. Sommaren följs alltid av en höst eller vinter. I mörkret och de svåra stunderna är det inte alltid lätt att minnas stunderna av glädje och framgång, och det är alltför lätt att tappa orken och kraften.

För en del kan hösten och vintermörkret vara länge och våren med sitt ljus och sina förhoppningar kännas hopplöst långt borta. I din bokhylla kanske du har både en bok av eller om Gandhi men också av eller om Hitler. Livet kan te sig som en kamp mellan ljus och mörker, båda verkar fylla sin funktion.

Det viktigaste de tuffa stunderna i livet kan ge dig är möjligheterna att uppnå större grad av självkännedom, läka såren, ompröva vad som hänt och re-fokusera. Hoppet om att våren alltid följer på en vinter i våra liv kan ge dig möjlighet att fundera på vår nya riktning. Vad kan skänka livet ny innebörd och glädje om inte en utmaning som låter dig ”bli ditt bästa jag” … Att hitta en väg framåt som ger dig möjlighet att mobilisera dina resurser, använda dina krafter till att uppnå något som kan ge din tillvaro ett nyvunnet mål och mening …

Vad skulle kunna skänka dig glädje att ha uppnått om tre, sex eller 12 månader? Finns det något som skulle kunna locka dig att ge dig själv att göra en ”comeback”, att visa för dig själv och andra vad du verkligen är kapabel till? Innan du tillåter dig själv att räkna ut dig så förtjänar du en ny chans, eller hur? Vad skulle du inte kunna åstadkomma om du gav dig själv möjligheten? Vilken målbild där framme i framtiden kan få dig att göra din egen ”Rocky”? Vad skulle kunna göra att du blir ditt bästa jag – oftare? Bara du har svaret på den frågan, men även om du drabbats av motgångar och upplevt hinder på sistone … så vet du att du är så mycket mer än så, inte sant?

Du vet väl att skillnaden mellan vem du är och vem du vill bli … är vad du gör?

Varmt lycka till i din strävan att vara ditt bästa jag – oftare!

Med värme,

Niklas Daver

Certifierad NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se

Du är källan till alla dina sinnestillstånd!!

 

Sluta skyll på andra – Du är källan till alla dina tillstånd!

Vad är det som gör att du ena stunden kan rycka på axlarna åt något som du annars blir alldeles förkrossad över? Eller att du ena veckan tycker att du inte får något att fungera på jobbet medan det veckan innan gick som en dans? Skillnaden ligger i det sinnestillstånd du befinner dig i och du är i varje ögonblick i ett specifikt tillstånd. Summan av alla dina tankar, känslor och fysiologiska processer i den stund du läser detta kallas för ditt sinnestillstånd.

Du är i detta ögonblick kanske engagerad, nyfiken, förundrad eller uttråkad. Dina tankar färgar och färgas av tillståndet du just nu befinner dig i, du har känslor som hör samman med tillståndet och din fysiologi uttrycker tillståndet i form av ett visst kroppsuttryck, blodsockernivå, hållning, andning, muskelspänning, ögonrörelser. När du är full av kraft och livsglädje är din fysiologi och dina tankar helt annorlunda är när du är ledsen eller nedstämd.

Varje emotionellt tillstånd åtföljs av ett speciellt kroppsligt mönster. Tillstånd som frustration, ilska, motivation, glädje osv. har sina egna kroppsliga mönster och det påverkar i sin tur hur du känner dig. Din hjärna tar emot olika signaler beroende på vilket fysiologiskt uttryck du återger och detta är en nyckel till hur du kan förändra ditt tillstånd. Om du känner dig nedstämd och vill förändra ditt tillstånd så är det viktigt att du försöker förändra din fysiologi i enlighet med det tillstånd du vill uppnå; rör dig mer självsäkert, utåtriktat eller glädjefyllt och din hjärna tar emot nya signaler.

Allt det du upplever tolkas och utvärderas av din hjärna. Att sitta i en bilkö upplever många som stressigt och frustrerande och utvärderingen din hjärna gör är kanske att: jag har inte tid med det här, det här kommer att ta evigheter, varför ska alla åka hem just vid den här tiden? Finns det inte en chans att samma bilists upplevelse skulle kunna förändras som genom ett trollslag om han då knäpper på bilradion och hör att hans favoritlag har vunnit en väldigt viktig match i allsvenskan eller att han hör sin absoluta favoritlåt? Det leder till att hans fokus förändras; från obehaget att sitta i en bilkö till det som kanske är hans största intressen, fotboll eller musik.

Under en dag eller ännu mer under en vecka är du i en rad olika tillstånd, en del du skulle kalla positiva och andra som är negativa. Dina tillstånd utgör färgpaletten och du använder alltifrån ljusa till mer mörka färger, och gråtoner däremellan. Frågan är om du använder dig av tillräckligt många av dina möjliga färger? Är det kanske så att du bara använder ett par av färgerna när ditt liv skulle kunna målas i de mest fantastiska kulörer? Att du har någon favoritfärg är väl inte så märkvärdigt, men kanske du har fler nyanser att pröva?

Du är som sagt, källan till dina tillstånd.

Något händer som antingen får dig att känna dig ledsen eller glad. Du får kanske höra om en god vän som blivit uppsagd från jobbet, eller att du kommit in på en för dig viktig utbildning. Visst, då är det lätt för dig att tänka att det som hände var orsaken till ditt antingen ledsna eller glada tillstånd.

Men är det inte så att du många gånger varit med om att du i en situation där andra människor har varit inblandade förblivit oberörd inför något som gjort någon annan väldigt upprörd eller att du skratta åt något som de andra tyckte var allvarligt? Du och de andra har då tolkat olika trots samma stimuli eller ”trigger”. Processen att tolka har skett med blixtens hastighet och därför är det ju lätt för dig att anta att du ”bara hamnade” i tillståndet.

Dina tillstånd är ju resultat av invanda mönster som blixtsnabbt aktiveras och som gör att du inte upplever att du har någon valmöjlighet, att ditt tillstånd bara inträffar. Sanningen är att du är källan till dina egna tillstånd, att du har en möjlighet att styra, påverka och förändra dina tillstånd. Du är inte dina tillstånd, du kan börja välja vilka tillstånd du vill vara i. Den yttersta av friheter du har!

Reflektion

Sätt dig gärna någonstans där du kan få en stund för dig själv, ha gärna med dig en anteckningsbok för att svara på följande frågor:

  1. Vad är ditt grundtillstånd? (Lugn, sprallig, glad, allvarlig?)
  2. Vilken hållning och vilka gester använder du dig av i detta tillstånd?
  3. Hur är din röst?
  4. Hur uppfattar du ditt grundtillstånd? Ger det dig tillgång till många av dina resurser, eller hindrar det dig från att vara den du vill vara?
  5. Vad är känner du är möjligt för dig i detta grundtillstånd? Är det ett tillstånd som ger dig tillgång till många av dina resurser eller som hindrar dig?
  6. Hur uppfattar andra dig i detta tillstånd, tror du?
  7. Hur ser du på världen, på andra människor utifrån detta tillstånd?
  8. Vad vill du förstärka eller förändra i detta tillstånd?

Att bli mer medveten om dina tillstånd och att lära dig att hantera de tillstånd du befinner dig i, förändra resursfattiga till mer resursrika tillstånd och att lära dig intensifiera de tillstånd som hjälper dig att oftare vara ditt bästa jag är bland det viktigaste du kan ta dig an under denna livsresa. Du är alltid i ett eller annat tillstånd, och genom att oftare vara i resursrika tillstånd så skapar du dig en tillvaro som är mer utifrån dina önskemål.

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se

 

Hur gör du och jag för att kommunicera bättre?

Hur gör du och jag för att kommunicera bättre?

Ordet kommunikation kommer från det latinska ordet, communis, ”göra gemensamt”. Som ordet uttrycker så är det något som sker i samspel mellan människor. För att någon form av kommunikation ska ske så måste det ju finnas en ”sändare”, en ”mottagare”, ett budskap (ord, gester) och också en kanal – dvs. rösten (röstläge, tempo, volym) och vårt kroppsspråk (andning, ansiktsuttryck, rörelser). Mästerliga kommunikatörer inser att kommunikation handlar om så mycket mer än själva orden eller innehållet.

Kommunikation innebär så mycket och även om det används som ett substantiv handlar det ju om en process eller en slags ”slinga” som innefattar två eller flera människor. Då du kommunicerar med en annan person uppfattar du hans eller hennes signaler och reagerar med egna känslor och tankar. Utifrån dessa tankar och känslor skapas ett beteende som i sin tur förmedlar något till mottagaren. Vad som går att konstatera är att det alltså är omöjligt att ”inte kommunicera”. Även om du är helt tyst och sitter stilla så kommunicerar du något.

Neuro Lingvistisk Programmering, förkortat NLP, försöker beskriva det som verkligen fungerar istället för att utgå från teorier som visserligen låter bra i en lektionssal men som inte alla gånger fungerar i verkliga livet. I NLP beskrivs hur människor gör när de kommunicerar framgångsrikt, något som gör att andra också kan skaffa sig möjligheten att träna dessa förmågor för att få bättre resultat i sitt samspel med andra människor.

Att ta ansvar för sin kommunikation

Det finns inga misslyckanden i en kommunikation, bara feedback, ett synsätt som kan underlätta kommunikationen med andra människor. Viktigt är också att ha attityden att för att kunna förstå, uppskatta och påverka andra människor behöver man ta större ansvar för att förstå motparten men också att så gott det går att få fram ditt budskap så att det får avsedd verkan. Om du bestämmer dig för att göra vad du kan för att bli förstådd av andra genom att ta ansvar för vad och hur du förmedlar ditt budskap och också att försöka förstå andra så gått det går så kommer du på ett helt avgörande sätt förändra din förmåga att skapa äkta och meningsfulla relationer med olika slags människor.

NLP har ofta fått kritik för att vara manipulativt och därmed få människor att göra saker mot sin vilja. Ja, kommunikation kan missbrukas och användas för manipulativa syften och på ett oetiskt sätt. Så är det med de flesta saker i livet – de kan användas till såväl goda som dåliga syften. En kniv kan användas vid matlagning eller som bestick när du äter men också som vapen. Ett reklamblad kan användas för att sprida kunskap om en vara eller tjänst som kan vara till nytta för dig men också för att sprida illasinnade politiska eller rasistiska budskap. När du tar ett större ansvar för din kommunikation så gör du det utifrån en vilja att förstå och bli förstådd och att i största möjliga mån arbeta mot en gemensam förståelse och önskvärda resultat.

Med detta ansvar och viljan att bli förstådd och förstå i större utsträckning krävs också en strävan att vara flexibel nog så att du kan kommunicera med det stora flertalet av människor på ett sätt som passar dem. Du lägger märke till vilken reaktion du får och väljer att anpassa ditt beteende därefter – inte utifrån svaghet men utifrån styrka. En person som inte är flexibel i sitt sätt att kommunicera förmedlar sitt budskap på ett och endast ett sätt – sitt eget – och förväntar sig att andra ska förstå och tar sig sällan tid att försöka göra annorlunda.

Personer som är skickliga i tillämpningar av NLP-tekniker som används för kommunikation får sällan bestående resultat i form av djupa, äkta, ömsesidiga och meningsfulla relationer med andra människor om de bara fokuserar på egna behov och aldrig andras behov. Trots färdigheter och tekniker så förmedlar de sällan den värme och de egenskaper som bygger långsiktiga relationer.

De modeller och tekniker som NLP lär ut – speciellt i samröret med andra människor – faller ändå platt om det i grunden saknas respekt och önskan att förstå och bli förstådd av de man kommunicerar med. Grunden till god kommunikation handlar alldeles säkert om äkthet och intresse för andra människor.

Grunden till riktigt god kommunikation

I sin bok ”De 7 goda vanorna” beskriver den amerikanske ledarskapsexperten Stephen Covey sin metafor ”förtroendekontot” som i sin enkelhet på ett lysande sätt beskriver hur förtroende skapas mellan människor och vad som krävs för att du ska vilja bli påverkad av en människa.

På samma sätt som du och andra gör insättningar och uttag på ett bankkonto sker samma sak på ett slags förtroendekonto två människor emellan. Det finns förtroendekonton till de människor du har en relation till och där gör du insättningar i form av att visa vänlighet, vara äkta, lyssna, behålla förtroenden, hålla löften, stötta. Uttag gör du när du ljuger, uppfattas som manipulerande, inte lyssnar, skvallrar, talar illa om andra, visar dig från den sura eller otrevliga sidan.

Saldot på det förtroendekonto du har gentemot en viss person är måttet på din förmåga att kommunicera med och även påverka honom eller henne. Har du tänkt på att det ibland händer att du träffat någon som du inte haft kontakt med på många år men att det känns som ni tar upp relationen precis där den var för flera år sedan? Det är som att förtroendet finns där fortfarande och på samma nivå som tidigare. Du känner att det här är en person du gillar och har förtroende för.

Men hur är det med vissa andra? Är det inte så att vissa personer har gjort så många uttag – eller ett gigantiskt – att du istället känner stark misstro och har svårt att lita på personen? Den negativa balansen på kontot gör att det är svårt eller förmodligen helt omöjligt för dig att kommunicera meningsfullt med personen. All skicklighet i världen när det gäller t.ex. NLP-tekniker kommer inte att vara till hjälp om förtroendet är på en riktigt låg eller obefintlig nivå.

Bygg grunden först!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer & Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och boken ”Meningsfulla prestationer i grupp”

www.resurscoachen.se