Du kan inte behaga alla …
Aisopos, grekisk sago- och fabeldiktare levde för 2600 år sedan. Hans fabler innefattar djur, men även träd, växter, naturkrafter och människor, vilka framför moraliserande livsvisdomar i ord eller handling.
Denna berättelse tillskrivs Aisopos … catering uppsala
”Det var en klar och solig morgon i bergsbyn. En äldre man i byn skulle med sitt barnbarn bege sig ner till staden nere i dalen och sälja en åsna på marknaden där. Åsnan var ryktad och borstad, stiligare än någonsin så det var med glatt mod de begav sig nerför berget. Efter ett tag passerade de några människor som stod vid sidan om stigen och diskuterade.
”Titta på de där dumma två”, sa en av dem. ”Där går de sig trötta och nästan snubblar sig fram när de egentligen borde rida bekvämt på den där stadiga och benstarka varelsen.”
Den gamle hörde dessa och ord kände att de nog hade rätt, så han och pojken satte sig upp på åsneryggen och fortsatte sin färd nerför berget.
Snart passerade de ytterligare en grupp människor som stod och samtalade.
”Titta på de där två latmaskarna, de kommer bryta ryggen av den stackars åsnan.”
Den gamle mannen hörde detta och eftersom han var den tyngre av de två, bestämde han sig för att gå medan pojken fick fortsätta att rida åsnan.
Efter en liten stund hörde de nya kommentarer; ”Titta på den där bortskämda ungen, han rider medan den stackars mannen får gå.”
Den gamle mannen förstod att de hade rätt och att det bara var rätt och riktigt att han fick rida åsnan medan pojken fick gå bredvid.
Naturligtvis så hörde de snart: ”Vilken elak gammal gubbe som lättjefullt sitter på åsneryggen medan den stackars pojken får försöka hänga med till fots.”
Nu började faktiskt den gamle mannen och också pojken bli litet förvirrade. När de dessutom fick höra kritiken om att åsnan skulle vara helt slutkörd och att ingen skulle vilja köpa åsnan efter en sådan lång färd, satte de sig ner bredvid stegen och kände sig helt tillintetgjorda.
Efter att åsnan fått vila en stund, fortsatte de färden men på ett helt nytt sätt …
Sålunda var det sent den eftermiddagen som den gamle mannen och pojken, alldeles andfådda kom fram till marknadsplatsen. På pålen som mannen och pojken bar emellan sig, hängde åsnan upp och ner och bunden till sina ben!
Som Aisopos säger: ”Du kan inte behaga alla”
Vad kan vi då lära oss av Aisopos berättelse?
Om du försöker göra det, förlorar du dig själv.
Varför inte se det som om att du har en ”skyldighet” att vara och uttrycka dig själv, som den just du är? Du är resultatet av en unik kombination av kromosomer från din far och en unik kombination av kromosomer från din mor. Din unika arvsmassa är livets budskap om att just du är här på denna jord av någon anledning och denna anledning handlar inte om att vara en kopia av någon annan eller att svara upp till andras önskemål om hur du skall vara.
Vad finns det för dold tillfredsställelse i att inte vara dig själv och att inte ta befälet över ditt liv? Frågan kan tyckas märklig, men om vi inte är oss själva och inte tar befälet över våra liv så måste det ju finnas någon anledning att vi inte gör det, eller ..?
Om vi frågar oss ärligt; hur kan vi förvänta oss någon sann livsglädje om vi går omkring och känner oss svaga, impotenta kring förmågan att förändra vår livssituation eller går omkring och känner oss som offer för omständigheterna?
En väldigt bra nystart i livet, oavsett de nuvarande omständigheterna, är att känna självtillit och att glädja sig åt det faktum att vi alla är unika varelser med rätt att tänka självständigt, uttrycka våra ståndpunkter och vilja att fatta egna, självständiga beslut!
Du kan inte behaga alla, men en bra början är att behaga dig själv. Du är viktig, värdefull och unik, låt världen lära känna originalet som just du utgör och inte något försök att vara en blek kopia av någon annan!
Med värme,
Niklas Daver
Certifierad NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach
Författare till boken ”Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”
www.resurscoachen.se
