Lev det liv du önskar utifrån dina egna värderingar!

Benjamin Franklin levde mellan 1706 – 1790 och under sin levnad hann han bl.a. att vara boktryckare, vetenskapsman, uppfinnare, utformare av det amerikanska postväsendet, diplomat, politiker och mycket annat. I sin självbiografi ägnar han dock flest sidor om att beskriva den metod han använde sig av för att utveckla sin egen personlighet och sina karaktärsdrag. På många sätt så förkroppsligade han många amerikanska ideal genom att arbeta sig upp från enkla förhållanden till samhällets topp utan att omgivningen upplevde att han förkonstlades i sitt leverne. Han praktiserade en upplyst puritansk arbetsmoral enligt nytto-principen. Tid var pengar och var man var sin egen lyckas smed och genom flit och idoghet kunde man forma sitt levnadsöde.

Metoden han använde under hela sitt liv och som han beskriver i sin självbiografi bestod i 13 principer eller karaktärsdrag som han ville utveckla och tillämpa. Det var sådana saker som envetenhet, flit, måttlighet, disciplin, ödmjukhet, dvs. värderingar som då ansågs vara bra rättesnören och säkert också i enlighet med bibliska normer. Han namngav de värderingar eller principer han ville efterleva och också exempel på kriterier som var viktiga för var och en av de 13 värderingarna för att veta hur respektive värdering skulle tillämpas. Sen höll han därefter koll på var och en av dessa värderingar, en åt gången och en vecka i taget. Varje gång han agerat i strid mot värderingen så noterade han detta i sin dagbok, och på detta sätt så kunde han vecka för vecka hålla koll på hur han levde och agerade utifrån värderingarna. På detta sätt så rullade det på, fyra omgångar varje år med dessa 13 värderingar i blickfånget och med målsättningen att efterleva dem och därigenom dana sin karaktär. I slutet av sin levnad så beskrev han entusiastiskt hur metoden hade gett honom en möjlighet att oftare vara sitt bästa jag, även om han naturligtvis inte uttryckte det i de termerna.

Värderingar, det som är viktigt för oss, är något av huvudstäderna i vår inre karta av verkligheten. Dessa värderingar är vad vi vill fokusera på, ägna tid åt och tillämpa i vårt vardagsbeteende. En människa som upplevs som kongruent eller samstämmig är den som agerar eller beter sig utifrån sina värderingar. Människor med aktiva värderingar ger ett integrerat intryck, “de går att lita på”, “hon lever som hon lär”, “han är trovärdig”. Att ha värderingar som fungerar som vägledning i vardagen utgör en slags moralkod eller norm för vad vi anser som rätt eller fel, och vad vi strävar efter att uppnå.

En viktig aspekt av vår personliga utveckling är att ägna tid åt att medvetandegöra de värderingar som präglar vårt dagliga beteende och att avgöra om de återspeglar hur vi vill ha det. Värderingar är inte “Mose stentavlor”, de utgör ofta bestående inre referensramar men är naturligtvis förändringsbara. Bara medvetenheten i sig själv kan göra att vi omprövar, eller än vanligare är väl när vi drabbas av en livskris i form av sjukdom, skilsmässa, konkurs eller annat och utifrån det får nya prioriteringar. Den tidigare så förhatliga tryggheten kan helt plötsligt bli viktigare än allt annat, eller den länge negligerade hälsan som nu blir viktigare än något annat!

Ofta är våra värderingar omedvetna för oss själva, men genom att skapa större medvetenhet om dem så kan vi börja förstå varför vi hela tiden väljer att jobba över istället för att komma hem till familjen, eller varför vi drar oss undan möjligheten till nära relationer fast vi samtidigt längtar efter just det. Våra livsvärderingar utgör någon slags hierarki eller rangordning där någon värdering är viktigare än alla andra, sen någon som är näst viktigast, tredjen viktigast osv. När du tänker efter så blir du t.ex. medveten om att, ja, även om hälsa och trygghet är viktigt så är kärlek ännu viktigare, eller att frihet är viktigare än allt ännat för dig, viktigare än både hälsa och framgång, t.ex.

Övning:

1. För att skapa mer medvetenhet om dina livsvärderingar så kan du skriva ner de viktiga värderingar du kan komma på. Skriv en värdering per lapp och försök hitta 10 – 20 stycken som känns viktiga för dig. Börja sen att jämföra två stycken i taget. OM jag var tvungen att välja någon av dessa bägge, vilken skulle vara viktigast för mig? Jämför på detta sättet tills du har en rangordnad lista. När du har listan klar så kan du fundera på om det var någon eller några överraskningar? Hur pass väl speglar listan den person du vill vara och strävar efter att vara? Finns det någon framtida “kostnad” i att fortsätta att ha den prioritering du har just nu? Hur skulle din prioritering behöva se ut med tanke på någon viktig målsättning eller ambition du har?
2. När du har en lista som du är nöjd med, så kan du också försöka ägna lite tid åt att titta på var och en av värderingarna med avsikt att definiera dem lite tydligare för dig själv. Värderingen “HÄLSA”, t.ex. Vad ska dina kriterier vara för att ha god hälsa? Vad ska känneteckna värderingen för att du ska veta om du har uppnått värderingen eller inte? Gör samma sak med dina andra värderingar.

Vad är då lämpliga värderingar? Den enda som kan svara på det är DU, men om man skulle tillåta sig att bli lite filosofisk så kan man ju säga att värderingar förutsätter liv, ditt liv, och att de värderingar som du vill uppnå eller bibehålla är de som håller dig vid liv. Att värderingar helt enkelt handlar om att hjälpa dig leva ett liv som du själv trivs med … att ge dig en tillvaro som du känner dig nöjd, stolt och glad över och som bidrar till att du kan förverkliga dig själv i hela ditt uttryck. Detta förverkligande kan sen i sin tur komma av att du har som viktig värdering att bidra bortom dig själv, värdera kärlek.

Med tydliga värderingar får du en kraft som hjälper dig till en rikare vardag. Du får ett tydligare prioriteringsinstrument, du kan välja och värdera och behöver inte ägna lika mycket tid åt oväsentligheter. Utan värderingar så skulle allt per definition vara lika viktigt eller oviktigt, och du vet att det inte är så. Genom att tydliggöra dina värderingar slipper du mycket av den stress som uppkommer av att tacka ja till saker du egentligen skulle vilja säga nej, och att sträva efter saker som kanske ger uppmärksamhet i någon yttre mening men som i grunden inte tillfredsställer dig.