Du ser väl verkligen till att uppleva hela det mänskliga dramat ..?

 

David Lean var en legendarisk brittisk filmregissör som speciellt gjorde avtryck med episka mästerverk som “Bron över floden Kwai”, “Lawrence of Arabia” och “Doktor Zjivago”. Filmerna tillhör mina favoriter, filmerna är mästerliga beskrivningar – i olika aspekter – av det mänskliga dramat; kärlek, hat, bekräftelsetörst, svek, destruktiv lojalitet, vänskap, sorg, ja, allt! De förmedlar ljuset men också mörkret i allas vår vandring under solen, allas vår seglats mellan hopp och förtvivlan. Stor litteratur, teater, film håller upp spegeln för oss alla och låter oss betrakta tillvaron och innerst inne oss själva. Vi blir upplyfta, förtvivlade, glada och sorgsna i igenkännandets ögonblick, i insiktens förtrollande ljus.

Marknaden översköljs av självhjälpslitteratur, kurser och föreläsningar – något som jag själv också bidragit till, men livet är SÅ mycket större, rikare, mer komplext och svårbegripligt än vad som beskrivs trunkerat i den typen av sammanhang. Det är inte så att de inte behövs, men i jakten på den svårfångade regnbågen kallad framgång och lycka så vill vi förtränga delar av tillvaron som väcker ångest, oro, nedstämdhet. Färgpaletten ska till slut bara innehålla de ljusa färgerna, musiken ska bara spelas i vissa tonarter – likt Sverigedemokrater som endast verkar vilja spela på de vita tangenterna på pianot. Här tror jag vi gör oss en otjänst, och vi låter oss inte tillåta att beröras även av de mörkare färgnyanserna eller fångas av musik spelad i moll.

Ingen vill naturligtvis drunkna i ett hav av depression, nedstämdhet eller sorg, men att inte tillåta sig dessa känslor kan aldrig vara bra; att förtränga och förneka vissa känslor blir, som Debbie Ford beskriver det, till badbollar som efter att ha hållits under vattenytan forsar upp i en väldans fart och slår tillbaka på dig!! Känslorna har sin takt och rytm och bör kunna få spela färdigt sin melodi innan du väljer att spela någon ny. Skillnaden som vi kanske bör sträva efter är att kunna tillåta sig alla känslor men att inte fastna i de som tar alltför mycket kraft av oss. Alla känslor kan ha ett dolt budskap som förtjänar att lyssnas på, och när du förstått budskapet kan du sen vara redo att släppa taget.

I sorgen kanske budskapet handlar om att läka och emotionellt ta farväl innan du släpper taget, i obeslutsamheten kan kanske budskapet handla om att beakta olika alternativ och att våga göra aktiva val, i ensamheten en uppmaning om att släppa rädslan. Med en stunds introspektion och reflekterande kan du börja uppfatta dina svar på vad känslorna har för budskap till dig.

Det kan också vara av värde att för en stund fundera kring de s.k. negativa känslorna och svara på frågorna:

– När brukar du strunta i dem?

– När brukar du förtränga dem?

– När brukar du, ja, frossa i dem?

– När brukar du t.o.m. försöka överträffa andra? (“Ja, det där är väl ingenting. Du skulle ha sett när jag var deppad!”)

– Är negativa känslor verkligen alltid av ondo? Vad tycker DU?

– Kan du lära dig något av dessa känslor och kan de användas för att faktiskt berika ditt liv?

Kvalitén på vårt liv kan sammanhänga med kvalitén på våra känslor. Du upplever världen utifrån respektive tillstånd och det färgar allt det du upplever. Världen ter sig på ett sätt när du är glad, på ett annat när du är arg och på ett tredje sätt när du är lugn och harmonisk. Jag vill påstå att ju fler känslor du tillåter dig, desto rikare och mer mångfacetterad blir din tillvaro. Att lära dig tillåta uppleva olika känslor, intensifiera vissa, bli mer medveten om dem så blir livet mustigare och rikare. Ett rikt liv kräver många erfarenheter, inte ett fåtal som ständigt upprepas. Dina motgångar och utmaningar kan ge dig större förståelse för andras situation, gör dig till en mer “levande” människa.

Det som livet kan lära den nyfikne eleven är att allt det som händer omkring oss, allt det mänskliga dramat i grunden skapas individen själv. Alla känslor och tillstånd genereras inom dig utifrån det som händer omkring dig. Yttre företeelser – som trafikkön, arbetet, träningspasset, den svikna kärleken etc. – triggar igång ett händelseförlopp som din hjärna bearbetar utifrån allehanda erfarenheter och filter och leder till en känsloupplevelse. Livet ger oss intrycken och hjärnan fungerar som den mentala “matsmältningsapparaten”. Detta gör att samma erfarenhet upplevs så oändligt olika av olika personer och där ryms ytterligare ett av livets mysterier och källa till fascination. Vi tänker väldigt olika, vi uppfattar väldigt olika och hur tråkigt skulle inte motsatsen vara ..?

Livsfärdighetsträning är ett slitet ord, men jag använder det ändå. Många saker som lärs ut i skolans värld har åtminstone för mig haft en begränsad användning, däremot finns det andra saker som jag tränat upp som gett mig möjlighet att på ett bättre sätt utföra min livsseglats. En sån sak är att ha tränat min förmåga att uppleva fler känslor/tillstånd, förändra dem när det behövs och intensifiera tillstånden så att de berikat mig ännu mer. Jag hoppas och tror att du som läser detta gett dig själv samma möjlighet och att du därför håller med mig om att det gjort tillvaron rikare!

Kvalitén på och mångfalden av dina känslor berikar tillvaron!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

Lämna ett svar

Till startsidan