Lev det liv du önskar utifrån dina egna värderingar!

Benjamin Franklin levde mellan 1706 – 1790 och under sin levnad hann han bl.a. att vara boktryckare, vetenskapsman, uppfinnare, utformare av det amerikanska postväsendet, diplomat, politiker och mycket annat. I sin självbiografi ägnar han dock flest sidor om att beskriva den metod han använde sig av för att utveckla sin egen personlighet och sina karaktärsdrag. På många sätt så förkroppsligade han många amerikanska ideal genom att arbeta sig upp från enkla förhållanden till samhällets topp utan att omgivningen upplevde att han förkonstlades i sitt leverne. Han praktiserade en upplyst puritansk arbetsmoral enligt nytto-principen. Tid var pengar och var man var sin egen lyckas smed och genom flit och idoghet kunde man forma sitt levnadsöde.

Metoden han använde under hela sitt liv och som han beskriver i sin självbiografi bestod i 13 principer eller karaktärsdrag som han ville utveckla och tillämpa. Det var sådana saker som envetenhet, flit, måttlighet, disciplin, ödmjukhet, dvs. värderingar som då ansågs vara bra rättesnören och säkert också i enlighet med bibliska normer. Han namngav de värderingar eller principer han ville efterleva och också exempel på kriterier som var viktiga för var och en av de 13 värderingarna för att veta hur respektive värdering skulle tillämpas. Sen höll han därefter koll på var och en av dessa värderingar, en åt gången och en vecka i taget. Varje gång han agerat i strid mot värderingen så noterade han detta i sin dagbok, och på detta sätt så kunde han vecka för vecka hålla koll på hur han levde och agerade utifrån värderingarna. På detta sätt så rullade det på, fyra omgångar varje år med dessa 13 värderingar i blickfånget och med målsättningen att efterleva dem och därigenom dana sin karaktär. I slutet av sin levnad så beskrev han entusiastiskt hur metoden hade gett honom en möjlighet att oftare vara sitt bästa jag, även om han naturligtvis inte uttryckte det i de termerna.

Värderingar, det som är viktigt för oss, är något av huvudstäderna i vår inre karta av verkligheten. Dessa värderingar är vad vi vill fokusera på, ägna tid åt och tillämpa i vårt vardagsbeteende. En människa som upplevs som kongruent eller samstämmig är den som agerar eller beter sig utifrån sina värderingar. Människor med aktiva värderingar ger ett integrerat intryck, “de går att lita på”, “hon lever som hon lär”, “han är trovärdig”. Att ha värderingar som fungerar som vägledning i vardagen utgör en slags moralkod eller norm för vad vi anser som rätt eller fel, och vad vi strävar efter att uppnå.

En viktig aspekt av vår personliga utveckling är att ägna tid åt att medvetandegöra de värderingar som präglar vårt dagliga beteende och att avgöra om de återspeglar hur vi vill ha det. Värderingar är inte “Mose stentavlor”, de utgör ofta bestående inre referensramar men är naturligtvis förändringsbara. Bara medvetenheten i sig själv kan göra att vi omprövar, eller än vanligare är väl när vi drabbas av en livskris i form av sjukdom, skilsmässa, konkurs eller annat och utifrån det får nya prioriteringar. Den tidigare så förhatliga tryggheten kan helt plötsligt bli viktigare än allt annat, eller den länge negligerade hälsan som nu blir viktigare än något annat!

Ofta är våra värderingar omedvetna för oss själva, men genom att skapa större medvetenhet om dem så kan vi börja förstå varför vi hela tiden väljer att jobba över istället för att komma hem till familjen, eller varför vi drar oss undan möjligheten till nära relationer fast vi samtidigt längtar efter just det. Våra livsvärderingar utgör någon slags hierarki eller rangordning där någon värdering är viktigare än alla andra, sen någon som är näst viktigast, tredjen viktigast osv. När du tänker efter så blir du t.ex. medveten om att, ja, även om hälsa och trygghet är viktigt så är kärlek ännu viktigare, eller att frihet är viktigare än allt ännat för dig, viktigare än både hälsa och framgång, t.ex.

Övning:

  1. För att skapa mer medvetenhet om dina livsvärderingar så kan du skriva ner de viktiga värderingar du kan komma på. Skriv en värdering per lapp och försök hitta 10 – 20 stycken som känns viktiga för dig. Börja sen att jämföra två stycken i taget. OM jag var tvungen att välja någon av dessa bägge, vilken skulle vara viktigast för mig? Jämför på detta sättet tills du har en rangordnad lista. När du har listan klar så kan du fundera på om det var någon eller några överraskningar? Hur pass väl speglar listan den person du vill vara och strävar efter att vara? Finns det någon framtida “kostnad” i att fortsätta att ha den prioritering du har just nu? Hur skulle din prioritering behöva se ut med tanke på någon viktig målsättning eller ambition du har?
  2. När du har en lista som du är nöjd med, så kan du också försöka ägna lite tid åt att titta på var och en av värderingarna med avsikt att definiera dem lite tydligare för dig själv. Värderingen “HÄLSA”, t.ex. Vad ska dina kriterier vara för att ha god hälsa? Vad ska känneteckna värderingen för att du ska veta om du har uppnått värderingen eller inte? Gör samma sak med dina andra värderingar.

Vad är då lämpliga värderingar? Den enda som kan svara på det är DU, men om man skulle tillåta sig att bli lite filosofisk så kan man ju säga att värderingar förutsätter liv, ditt liv, och att de värderingar som du vill uppnå eller bibehålla är de som håller dig vid liv. Att värderingar helt enkelt handlar om att hjälpa dig leva ett liv som du själv trivs med … att ge dig en tillvaro som du känner dig nöjd, stolt och glad över och som bidrar till att du kan förverkliga dig själv i hela ditt uttryck. Detta förverkligande kan sen i sin tur komma av att du har som viktig värdering att bidra bortom dig själv, värdera kärlek.

Med tydliga värderingar får du en kraft som hjälper dig till en rikare vardag. Du får ett tydligare prioriteringsinstrument, du kan välja och värdera och behöver inte ägna lika mycket tid åt oväsentligheter. Utan värderingar så skulle allt per definition vara lika viktigt eller oviktigt, och du vet att det inte är så. Genom att tydliggöra dina värderingar slipper du mycket av den stress som uppkommer av att tacka ja till saker du egentligen skulle vilja säga nej, och att sträva efter saker som kanske ger uppmärksamhet i någon yttre mening men som i grunden inte tillfredsställer dig.

 

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter.”

www.resurscoachen.se

Du ser väl verkligen till att uppleva hela det mänskliga dramat ..?

 

David Lean var en legendarisk brittisk filmregissör som speciellt gjorde avtryck med episka mästerverk som “Bron över floden Kwai”, “Lawrence of Arabia” och “Doktor Zjivago”. Filmerna tillhör mina favoriter, filmerna är mästerliga beskrivningar – i olika aspekter – av det mänskliga dramat; kärlek, hat, bekräftelsetörst, svek, destruktiv lojalitet, vänskap, sorg, ja, allt! De förmedlar ljuset men också mörkret i allas vår vandring under solen, allas vår seglats mellan hopp och förtvivlan. Stor litteratur, teater, film håller upp spegeln för oss alla och låter oss betrakta tillvaron och innerst inne oss själva. Vi blir upplyfta, förtvivlade, glada och sorgsna i igenkännandets ögonblick, i insiktens förtrollande ljus.

Marknaden översköljs av självhjälpslitteratur, kurser och föreläsningar – något som jag själv också bidragit till, men livet är SÅ mycket större, rikare, mer komplext och svårbegripligt än vad som beskrivs trunkerat i den typen av sammanhang. Det är inte så att de inte behövs, men i jakten på den svårfångade regnbågen kallad framgång och lycka så vill vi förtränga delar av tillvaron som väcker ångest, oro, nedstämdhet. Färgpaletten ska till slut bara innehålla de ljusa färgerna, musiken ska bara spelas i vissa tonarter – likt Sverigedemokrater som endast verkar vilja spela på de vita tangenterna på pianot. Här tror jag vi gör oss en otjänst, och vi låter oss inte tillåta att beröras även av de mörkare färgnyanserna eller fångas av musik spelad i moll.

Ingen vill naturligtvis drunkna i ett hav av depression, nedstämdhet eller sorg, men att inte tillåta sig dessa känslor kan aldrig vara bra; att förtränga och förneka vissa känslor blir, som Debbie Ford beskriver det, till badbollar som efter att ha hållits under vattenytan forsar upp i en väldans fart och slår tillbaka på dig!! Känslorna har sin takt och rytm och bör kunna få spela färdigt sin melodi innan du väljer att spela någon ny. Skillnaden som vi kanske bör sträva efter är att kunna tillåta sig alla känslor men att inte fastna i de som tar alltför mycket kraft av oss. Alla känslor kan ha ett dolt budskap som förtjänar att lyssnas på, och när du förstått budskapet kan du sen vara redo att släppa taget.

I sorgen kanske budskapet handlar om att läka och emotionellt ta farväl innan du släpper taget, i obeslutsamheten kan kanske budskapet handla om att beakta olika alternativ och att våga göra aktiva val, i ensamheten en uppmaning om att släppa rädslan. Med en stunds introspektion och reflekterande kan du börja uppfatta dina svar på vad känslorna har för budskap till dig.

Det kan också vara av värde att för en stund fundera kring de s.k. negativa känslorna och svara på frågorna:

– När brukar du strunta i dem?

– När brukar du förtränga dem?

– När brukar du, ja, frossa i dem?

– När brukar du t.o.m. försöka överträffa andra? (“Ja, det där är väl ingenting. Du skulle ha sett när jag var deppad!”)

– Är negativa känslor verkligen alltid av ondo? Vad tycker DU?

– Kan du lära dig något av dessa känslor och kan de användas för att faktiskt berika ditt liv?

Kvalitén på vårt liv kan sammanhänga med kvalitén på våra känslor. Du upplever världen utifrån respektive tillstånd och det färgar allt det du upplever. Världen ter sig på ett sätt när du är glad, på ett annat när du är arg och på ett tredje sätt när du är lugn och harmonisk. Jag vill påstå att ju fler känslor du tillåter dig, desto rikare och mer mångfacetterad blir din tillvaro. Att lära dig tillåta uppleva olika känslor, intensifiera vissa, bli mer medveten om dem så blir livet mustigare och rikare. Ett rikt liv kräver många erfarenheter, inte ett fåtal som ständigt upprepas. Dina motgångar och utmaningar kan ge dig större förståelse för andras situation, gör dig till en mer “levande” människa.

Det som livet kan lära den nyfikne eleven är att allt det som händer omkring oss, allt det mänskliga dramat i grunden skapas individen själv. Alla känslor och tillstånd genereras inom dig utifrån det som händer omkring dig. Yttre företeelser – som trafikkön, arbetet, träningspasset, den svikna kärleken etc. – triggar igång ett händelseförlopp som din hjärna bearbetar utifrån allehanda erfarenheter och filter och leder till en känsloupplevelse. Livet ger oss intrycken och hjärnan fungerar som den mentala “matsmältningsapparaten”. Detta gör att samma erfarenhet upplevs så oändligt olika av olika personer och där ryms ytterligare ett av livets mysterier och källa till fascination. Vi tänker väldigt olika, vi uppfattar väldigt olika och hur tråkigt skulle inte motsatsen vara ..?

Livsfärdighetsträning är ett slitet ord, men jag använder det ändå. Många saker som lärs ut i skolans värld har åtminstone för mig haft en begränsad användning, däremot finns det andra saker som jag tränat upp som gett mig möjlighet att på ett bättre sätt utföra min livsseglats. En sån sak är att ha tränat min förmåga att uppleva fler känslor/tillstånd, förändra dem när det behövs och intensifiera tillstånden så att de berikat mig ännu mer. Jag hoppas och tror att du som läser detta gett dig själv samma möjlighet och att du därför håller med mig om att det gjort tillvaron rikare!

Kvalitén på och mångfalden av dina känslor berikar tillvaron!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

Livet måste ha mening …

 

Viktor Frankl, logoterapins (logos = grekiska ordet för mening) utvecklare, gick som ung student på Freuds föreläsningar. Där, och också under egna studier sökte han på olika sätt bot för sina känslor av livets meningslöshet. Han sökte sig bland annat till Adler och individualpsykologin, men fann ingenstans någon hjälp mot existentiell ångest. Han skrev mycket i samband med sina studier, men fick sitt manus konfiskerat och förstört när han sattes i koncentrationsläger. Ett arbeta han fick återuppta efter krigsslutet.

Under sin vistelse i ett av flera koncentrationsläger han satt i så får han vid ett tillfälle mer eller mindre en “uppenbarelse”. När han riktar blicken mot ett av lägrets vakttorn och betraktar vakterna så slår det honom plötsligt att de naturligtvis har en större handlingsfrihet än honom själv, men att de på intet sätt hade ett större mått av inre frihet. De kunde hålla honom inlåst och förvägra honom många av livets nödvändigheter, men de, hans fångvaktare, kunde ALDRIG ta ifrån honom hans unikt mänskliga förmåga att välja. Den inre friheten att t.o.m. välja förhållingssätt till sitt eget lidande slog honom med full kraft!

En av hans mest centrala teser blev efter det ögonblick att det går att krama ut en mening ur varje situation. Det är möjligt för var och en, utan undantag, alltid, överallt och oavsett omständigheter att finna en god mening i livet – både i livet som helhet och i olika situationer.

Varför är detta då möjligt? Jo, därför att ingenting i den yttre verkligheten har någon mening eller betydelse i sig, utan du och jag är de som ger allting sin mening eller innebörd. Människan är ett meningsskapande däggdjur. En och samma företeelse kan betraktas på olika sätt av olika personer. I mitt arbete har jag kommit i kontakt med klienter som har haft fobier för att kräkas, fjärilar, getingar, klättra på stegar osv. Tänk hur vår unikt mänskliga förmåga kan leda till att vissa kan associera extremt obehag kring sådant som andra tycker är triviala eller en normal del av tillvaron.

Jag tycker alltid att det är lika intressant när jag till en coachklient ställer frågan: “Vad har varit din största motgång eller misslyckande här i livet?” och efter att jag fått svaret ställt nästa fråga: “På vilket sätt har du haft nytta av den?”. De hittar ju nästan alltid svar på den frågan, för de kan ju börja se hur det har fått dem att växa som personer, gett värdefulla lärdomar och erfarenheter. Att välja och välja om, att ompröva och skapa nya meningar kring det som du uppfattat som problem är ju en förmåga som kan ge din själ luft, syre och kraft att lyfta.

Hemligheten är att ofta ställa sig själv och andra frågan: “Vad kan det här mer betyda?”. Viljan att söka nya innebörder och betydelser är den förmåga som gör att du kan fly från de flesta mentala fängelser, bara du är villig att ställa frågan om och om igen och förvänta dig att få ett svar. Människor som drabbats av det värsta tänkbara, att någon närstående gått bort eller t.o.m. bragts om livet, kan åtminstone efter en tid hitta en mening ur det som hjälper dem.

Betyder då detta att vi aldrig ska låta oss nedslås, bli frustrerade, besvikna eller olyckliga? Nej, naturligtvis inte. Människor är inte robotar, inga maskiner. Livet är inte bara solsken, inte bara rosenträdgårdar. Sorg är en lika naturlig känsla som glädje, men när man alltför länge fastnar i ett synsätt och förhållningssätt som leder till allvarliga begränsningar så är det just för att vi inte utnyttjar förmågan att skapa (nya) meningar.

Problemet består så länge du och jag ser det just som problem. Vad kan det faktiskt mer betyda? Vad är det bästa med problemet och vad kan jag lära mig av det? Visdom förutsätter att se saker och ting ur fler synvinklar, visdom är som mycket annat ett resultat av träning.

Jag önskar dig ett liv av mycket mening, du meningsskapande varelse!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ””Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

Att utveckla din inre skönhet …

Skönhet kan ta sig många former, vi kan beundra den vackra solnedgången, elegansen och det vackra uttrycket hos en skicklig dansör eller dansös, idrottsutövarens självklara och till synes oberörda kroppskontroll, balans och styrka, strålglansen hos ett litet barn som med pigga och oskuldsfulla ögon betraktar sin omvärld och som trollbinder oss vuxna, och som man kan jag inte låta bli att då och då fångas av och fascineras av en kvinnans alla mysterier sammanflätade i en symbios av grace, hållning och eleganta rörelser. Skönhet är vackert, skönhet berör och trollbinder …

Kroppslig och utseendemässig skönhet har ofta – inte alltid – en tendens att avta med åldern. Undantagen finns, det vet vi. Vissa äldre personer formas vackert av sina erfarenheter och kan komplettera sin ungdoms släta drag med rynkor som vackert inristade låter betraktaren beskåda den vackra hösten i en människas existens; ansikten som uttrycker liv, visdom och erfarenhet.

En människas intellekt har möjligheten att utvecklas och verkligen komma till full blomning på äldre dar. Det ungdomligt hetsiga och kategoriska kan med åren ha gett utrymme för en ökad tolerans och större förståelse för tillvarons mångfald och komplexitet, att det kategoriska inte rymmer gråtonerna eller gråzonerna. Skådespelerskan Stina Ekblad uttryckte det just så i en intervju; “Jag skräms av människor som är så tvärsäkra, jag tror inte att tillvaron är så enkel som de påstår”.

De individer som förblir nyfikna på tillvaron och bär denna känsla med sig genom livet har goda förutsättningar att odla ett vackert intellekt! Barnets nyfikenhet är självklar, tillvarons alla uttryck ska sorteras och kategoriseras och företeelserna barnet upplever hamnar i olika mentala fack eller utrymmen. När sen världen börjar förlora sin första strålglans så fortsätter vi naturligtvis att titta – men utan att se, höra – utan att lyssna, och förnimma – utan att känna. Vi trubbas av och stänger av, och är sen inte lika öppna för världen vi lever i. En människa med vackert intellekt fortsätter att fascineras och fortsätter utforska livets olika dimensioner; nya upptäckter, nya lärdomar, nya möten, nya erfarenheter …

Människor med vackra intellekt tar del av andras ståndpunkter och åsikter utan att FÖR-döma, utan att direkt börja ge sig in i kampen “Jag har rätt – du har fel”. Argumentation för sin sak, ja, men argumentation kan ofta innebära att man stänger öronen och bara låter munnen löpa. Man slutar att lyssna, man slutar att utforska, man kämpar med full riddarrustning efter att ha rätt, att “vinna” argumentationen. En människa som vill odla ett vackert intellekt anstränger sig hellre att först försöka förstå, och först därefter efter att bli förstådd. Att ta sig tid att verkligen lyssna är en svår konst, men den ger fantastiska belöningar i form av sätt att betrakta tillvaron som skiljer sig från ens egna … att ta del av människors ord och musiken i deras röster … att faktiskt få sitta på parkett och lyssna på den människans perspektiv på tillvaron!

Logisk och analytisk förmåga har naturligtvis sin avgörande betydelse i vårt sätt att förstå och resonera oss fram till ökad kunskap och förståelse, men en människa som utvecklar ett vackert intellekt odlar sin perceptuella förmåga … Han eller hon breddar sitt perspektiv, inser att det finns olika sätt att tolka intrycken på och inser också att även om den logiska och analytiska förmågan är god så mår den bra av en breddad varseblivning. Att odla ett vackert intellekt kan handla om att oftare än nu ställa sig själv frågan; “Kan jag se det här på något annat sätt?”, “Vad kan det mer betyda?” eller “Vilka ytterligare faktorer spelar in?”.

Och något som gör det vackra intellektet än vackrare är en förmåga att betrakta sakernas tillstånd med glimten i ögat; att ha ett humoristiskt perspektiv på tillvaron och inte minst kunna skratta åt sig själv och ens egna stolligheter! Världen hade alldeles säkert mått bra av om Hitler hade besuttit en stor portion humor.

Det vackra intellektet behöver på samma sätt som växterna och blommorna sitt vatten, sitt ljus. Litteratur, musik, teater, konst ger oss speglar att betrakta oss själva, vår värld och företeelser på olika sätt. Bra böcker kan ge dig infallsvinklar och erfarenheter du själv inte varit med om men som du via författarens gåspenna och förmåga att förmedla kan införliva i din egen tankevärld. Böcker, film och teaterstycken kan ge dig insikter om dig själv och det mänskliga skådespelet som du annars varit utan!

Att ha ett vackert intellekt kan innebära att trots en oförmåga att älska alla ändå kunna känna någon form av respekt för den du i stunden möter. Kärlek antingen är eller inte är, däremot kan respekt förekomma i olika grader. Man kan kanske respektera att var och en har sin unika karta av verkligheten även i de fall de agerar på ett sätt som är i stick i stäv mot ens egen filosofi, man kan känna någon form av större respekt för de som bidrar med sitt kunnande, sin tid och energi till att än fler ska ha det bra, man kan respektera någon för hans eller hennes kompetens eller förmåga.

Ett vackert intellekt rymmer en förmåga att kunna acceptera sig själv med alla ens brister och tillkortakommanden, att vara glad över det uttryck man som individ utgör, och också stolt över de förmågor och talanger man besitter, Att som individ kunna tänka: “Jag är inte bättre än någon annan, däremot är jag den bästa jag kan vara”. Självförnekelse och självförakt är lika oattraktivt som att rikta samma känslor mot någon annan. När du utvecklat ett vackert intellekt har du förmågan att förlåta – både dig själv och andra. Jordelivet ger sol och skugga, mot- och framgång, innebär hat och kärlek. Att ha en förmåga att se sig själv och andra med blida ögon.

Personen som utvecklar ett vackert intellekt är också aktivt involverad i skapandet av sin framtid; att se på sig själv som värdig att sitta på förarplats i tillvaron. För en person med vackert intellekt handlar det kanske om att förena synsätten att “livet är ett gör-det-själv-projekt” men samtidigt inte ett “skit i andra-projekt”. Som mäster Ranelid så fint uttrycker det om livsresan; “du simmar från stranden Jag till stranden Du i havet Vi”. Men det finns något i viljan att oftare sitta på förarplats som kännetecknar människor med vackra intellekt. De funderar på färdriktning, vägval och möjligheter med beaktande av trafiken och omgivningarna men med en önskan att få vara trogen egna värderingar och normer.

Människor med vackra intellekt berör mig, ibland förför de mig. De visar på rymden i det mänskliga uttrycket, de tänker tankar som väcker något inom mig och som gör att jag efter en stunds samvaro känner att livet rymmer ytterligare möjligheter än vad jag tidigare uppfattat. Samröret med människor med vackra intellekt ger tillvaron en ny strålglans, framtiden en annan lyster! Jag har under livsresan träffat människor som efter en stunds samspråk gett mig nya insikter, utsikter, framsikter.  Och jag ser fram mot att få träffa fler sådana människor!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

Till startsidan