Showing all posts in oktober 2020

Will Hunting med Matt Deamon i huvudrollen var en film som handlade om en ung kille i 20-årsåldern vars vardag bestod av att dricka öl med kompisarna, hamna i slagsmål och diverse småjobb. Skillnaden mot kompisarna var att Will Hunting var överintelligent, hade fotografiskt minne och en matematisk förmåga som överträffade nobelpristagares.

En fängelsedom gör att han sätts under övervakning av en matematikprofessor och beordras också att uppsöka psykiatrisk hjälp. Pyskologen, spelad av Robin Williams känner igen sig i Will, han har nämligen själv fått kämpa sig igenom svåra kriser. Han vet att under den tuffa, likgiltiga ytan döljer sig en osäker ung man med dålig självkänsla. Utan framgång försöker han få Will att öppna upp sig, att släppa taget om det trygga och invanda, och att sätta upp nya mål i livet.

Wills själsliga kaos blir inte mindre då han möter sitt livs första kärlek, en förmögen Harvard-tjej (Minnie Driver). Det är först nu han inser vad man kan riskera om man lämnar ut för mycket av sig själv. Och vad man kan förlora om man inte gör det. Hela hans liv har kantats av svek i form av att ha blivit övergiven av sina föräldrar, lämnad till fosterföräldrar och där blivit misshandlad. Hans psyke har av överlevnadsskäl skapat en mur omkring sig i form av tuffhet, en “I don’t care”-attityd, brutalitet. I hans värld förtjänar världen inte bättre.

Våra rädslor fyller en funktion, de skyddar oss från smärta och obehag och de försöker hindra oss från att hamna i situationer som tidigare vållat oss problem. I skuggan av rädslan formar vi attityder och förhållningssätt som kan förmedla känslokyla, agg och ilska. Är det egentligen så konstigt att barn som växt upp under svåra förhållanden själv blir angripare eller förövare?

Rädslorna finns i våra mörka rum, de döljer sig och kan ta skepnader i form av drakar eller demoner. En del av dem behöver bara hota med att lämna sina grottor för att vi ska frysa till is eller dra oss undan. Vissa inre drakar har vuxit sig gigantiska och finns ständigt närvarande. Det vi inte känner fruktar vi, det vi inte förstår skrämmer oss.

Men vad skulle hända om du tog dig tid att lära känna dina drakar? Även om de kanske inte är vackra att titta på så kanske de bara vill dig väl? Hur kan du veta om du bara springer undan varje gång de visar sig? Visst, draken är stor och ser skrämmande ut, men likt “Elefantmannen” (egentligen Joseph Merrick , 1862–90, brittisk man med deformerad kropp som visades upp inför publik. Filmversion 1980) kanske det döljer en vacker själ? Vad skulle hända om du stannade upp, vände dig mot draken och tittade lite närmare på den, kanske rent av närma dig den och … ta kontakt?

Vem vet, men du kanske t.o.m. kan klappa eller kyssa din drake och i ett underbart ögonblick förstå att den inte var ute efter att sluka dig eller förgöra dig utan istället hade ett budskap till dig? Alla känslor uppstår av skillnaden mellan vår karta av verkligheten och vår upplevelse av verkligheten. Kanske en situation inte utspelade sig som du skulle önska och i och med det så gav skillnaden mellan kartan och upplevelsen dig en känsla av rädsla, ilska eller skuld (eller vilken annan känsla som helst beroende på situationen).

Om du såg på känslor som just information, vilken information och vilket budskap förmedlar din rädsla? Vad händer om du faktiskt blir vän med din rädsla istället för att uppleva den som en fiende? Kan draken bli en bundsförvant istället?

Frågor fungerar som strålkastare som kan belysa tidigare mörklagda delar av vårt psyke. Den rädsla som hittills har präglat dig, var och när inträffar den? Var i kroppen upplever du den? På vilket sätt har den hittills hindrat dig? Hur skulle du kunna ha en annan relation till den än hittills? Om du “kliver ur” rädslan och blir mer nyfiken på den, vad lägger du då märke till? På vilket sätt är den faktiskt … komisk eller rent ut sagt absurd ..? Vem gav du tillåtelse att lära dig att känna just den rädslan? Vems tillåtelse kan du behöva för att bli vän med rädslan/draken?

Will Hunting höll på att kasta bort sitt liv eftersom hans rädsla höll honom inom komfortzonen. Till slut insåg han att den höll på kosta honom hans framtid, hans möjlighet att utforska kärlekens möjligheter.

Gör en Will Hunting du också! Bli polare med din rädsla, känn rädslan och gör det du vill göra trots den – eller rent av tack vare den?!

Varmt lycka till,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

 

Det finns mängder av goda idéer och tankar, många som inspirerar och motiverar och som vi hittar i böcker, får citerade på utbildningar och föreläsningar och som vi skulle vilja leva utifrån, men som vi lätt ”tappar bort” i vår vardag.

Att veta utan att göra är att inte veta. Både du och jag vet att det är kontinenters avstånd mellan att ha en teoretisk kunskap och att verklig kompetens och att göra något i praktiken. Det gäller alla goda idéer, föresatser, kloka ordspråk, inlärd kunskap som vi inte tillämpar i praktiken även om vi har en teoretisk förståelse och känner full acceptans inför det som tanken förmedlar.

En tanke som t.ex. “alla människor har lika värde”, “du har alla resurser du behöver” eller “det finns inga misslyckanden, bara feedback” har begränsat värde om du bara har en intellektuell förståelse. Skillnaden som gör skillnaden är när du får denna typ av tankar att leva i hela ditt nervsystem. När hela ditt jag till fullo accepterat tanken eller konceptet och du lever utifrån det som om det vore helt och fullt sant för dig!

Jag har själv läst massor av bra böcker, gått utmärkta utbildningar och lyssnat på fantastiska föreläsningar utan att jag landade i så mycket mer än förståelse och uppskattning för det jag läste eller lyssnade på. Jag agerade inte på kunskapen, den blev inte en del av mitt nervsystem, inte en del av min omedvetna kompetens. Och att veta utan att göra är för mig i grunden att inte veta!

Det har också funnits en tendens hos mig själv att i min omgivning rabbla en massa förnumstigheter och “goda sanningar”, men som, när jag reflekterar på allvar, inser att jag inte själv lever utifrån. Då inser jag att jag inte vet, fast jag förstår och kan hålla med om tanken eller idéen som utgångspunkt.

Vilka tankar eller koncept skulle du verkligen, verkligen vilja leva utifrån? Du som är bekant med NLP-modellen kanske tänker på några av de grundantaganden som hela NLP-området vilar på: “kartan är inte detsamma som terrängen”, “kommunikation är den respons du får”, “människor gör alltid de bästa valen utifrån tillgängliga alternativ”, “alla beteenden har en positiv intention”, eller så har du utifrån dina egna erfarenheter andra koncept eller ”sanningar” som du kommer att tänka på.

Hur gör jag då för att helt och fullt införliva tanken eller konceptet, så att det verkligen blir något som påverkar mig i min vardag? Jag föreslår en process som utvecklats av Dr L. Michael Hall, en av världens främsta auktoriteter inom de kognitiva beteendevetenskaperna Neuro Linguistic Programming och Neuro-Semantics. Han kallar processen “Mind-to-Muscle” och själv väljer jag att kalla den för “Tanke-till-handling”. Jag föreslår att du gör processen spatialt, dvs. att du förflyttar dig på golvet mellan de olika beskrivna stegen. Därmed skiftar du tillstånd för varje position och får med fysiologin på ett bra sätt.

Process – “Mind-to-Muscle”/”Tanke till handling”

1. Bli medveten om vilken tanke eller vilket koncept du skulle vilja införliva i hela ditt nervsystem. Skriv gärna ner det och känn efter om ordalydelsen “känns rätt”.
2. Stäm av att du verkligen, verkligen vill tro och tänka det som konceptet uttrycker. Vill du det? Skulle det innebära en skillnad för dig? Vore det bra för dig?
3. Uttala meningen högt, som en förståelse. Som exempel: “Jag förstår att alla beteenden har en positiv intention”. Kanske har du också en gest du kan använda som för dig symboliserar att du har en förståelse av något.
4. Kliv fram ett steg och uttryck nu samma sak, fast denna gång som en övertygelse. Förmodligen kommer du redan här märka att du använder “mer” av ditt nervsystem, att det känns mer i hela kroppen. Säg “Jag har en övertygelse om att alla beteenden har en positiv intention”. Vilken gest skulle för dig kunna symbolisera en övertygelse om något? Kanske håller du handen över bröstet, knyter näven eller något annat.
5. Stig fram ytterligare ett steg och uttryck det nu som ett beslut. “Jag har beslutat mig för att alla beteenden har en positiv intention”. Samma sak här, finns det någon gest som för dig skulle motsvara att du fattat ett beslut?
6. Nästa steg som du tar uttrycks som en känsla, med orden, “Jag känner att alla beteenden har en positiv intention”. Använd återigen gärna en gest som passar för dig.
7. Sista steget handlar om det du bestämmer dig för att göra utifrån den införlivade tanken eller konceptet. Uttryck det i stil med: “Som ett resultat av detta kommer jag nu att …”.
8. Nu kan du börja backa och gå igenom stegen baklänges. “Jag kommer att göra …. eftersom jag känner att … och har bestämt mig för att … eftersom jag är övertygad om att … och har en förståelse för att ……”.

Den här processen är kraftfull, den kan med förtjänst användas flera gånger för att verkligen få nervsystemet att vibrera av energi vid tanken på det som en gång bara var en intellektuell förståelse. Använd den varje gång du önskar införliva en tanke och göra det till mer än teoretisk kunskap!

Med värme,

Niklas Daver

Certifierad NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se

Dina högre ”verkställande” tillstånd

Företagets vaktmästare må ha en viktig roll. Han ska se till att allt från belysning till kontorsutrustningen fungerar som den ska. Men han har definitivt inte mest att säga till om på företaget. Det är någon på en ”högre” nivå som bestämmer vad han ska göra, som i sin tur lyder under någon annan osv. Ledningen för företaget har mer att säga till om och framförallt företagets högste chef. Han eller hon är den som sitter på makten och som fattar de avgörande och slutgiltiga besluten.

Våra tankar sker på olika nivåer. Vi kan tänka på något som vi varit med oss, något vi sett och återskapa den internt. Har du varit på restaurang kvällen innan så kan du tänka tillbaka på det och mer eller mindre diffust se vad du då såg, höra vad du då hörde och känna vad du då kände. Du refererar bara till minnet. Man kan tänka på något utan att ha en stark tro eller värdering kopplad till det. Det utgör bara en tanke eller reflektion, inget annat.

De mer bestående tankestrukturerna, eller om vi kallar dem de “översta” tankestrukturerna; centrala värderingar, föreställningar, principer, verkställande tillstånden utgör din inre kommandocentral. Härifrån utgår de befallningar och instruktioner som ditt nervsystem tar emot, ”principbeslut” som präglar ditt sätt att tänka och agera i olika sammanhang på samma sätt som företagets beslut, policys och beslutade principer påverkar anställdas agerande.

En förändring på dina ”verkställande” nivåer får en stark och omedelbar effekt på alla tankenivåer, uppifrån och ned. Många av de föreställningar och idéer du har och de beslut du fattar som på ett eller annat sätt är kopplade till dina verkställande nivåer förändras per automatik. Ett nytt sätt att se på dig själv, din potential eller på andra människor kan få dramatiska effekter. Hävstångseffekten på dessa högre, verkställande nivåer är kraftig!

Friheten i att kunna ta ett ”kliv uppåt” i dina tankestrukturer

Att mentalt förflytta sig ytterligare en nivå upp gör att du betraktar tanken, beslutet, värderingen, föreställningen eller principen ”ovanifrån”. Du utnyttjar din unika mänskliga frihet, och betraktar något från en ny betraktelsepunkt. Klivet upp i dina tankar gör att du kan skapa en ny referensram och du lämnar det mentala fängelse som den tidigare referensramen kan ha utgjort. Helt plötsligt kanske du ser ett värde med det som du tidigare bara betraktade som en motgång, eller att en föreställning om att du inte kan lära dig främmande språk som löjlig eller felaktig.

Varje ny nivå du kliver upp på tankemässigt skapar en ny referensram som inbegriper det tidigare sättet att tänka eller känna. Andra försöker sätta ramar som du antingen accepterar eller inte; ”Nu ska vi ha ett allvarligt samtal, du och jag” eller ”Vi behöver reda ut våra problem”. Enstaka ord du och andra använder uttrycker och förmedlar referensramar för hur någonting är eller ska betraktas. ”Vi pratar inte illa om varandra på den här arbetsplatsen”, ”fredagar är den bästa dagen i veckan” eller ”det är en deprimerande omgivning att befinna sig i”.

Med förmågan att kunna ha ett tillstånd om ett annat tillstånd så ges du möjligheten att omvandla eller färga ett resurslöst tillstånd du känner, till något som förändrar upplevelsen. Plötsligt väljer du att bli fascinerad över den ilska du just känt eller nyfiken på din oförmåga att komma igång med ett projekt. Möjligheten finns alltså alltid för dig att betrakta varje upplevelse utifrån en annan utkikspunkt eller tankenivå, och även om du kanske inte varit medveten om den förmågan så har du alltid använt dig av den och i framtiden kan du utnyttja den ännu effektivare!

Du kan fungera som en orkesterledare eller dirigent till dina egna tillstånd och känslor. Förste violinistens spel kan förstärkas med komplement från övriga violinister och andra instrumentalister. Med dina tillstånd som instrument kan du spela musik som ger dig ännu starkare stunder av njutning och glädje, och de mer lågmälda och sorgsna partiturerna kan livas upp om det behövs.

Modellen Meta-tillstånd, framtagen av Michael Hall som grundaren till Neuro-Semantics, har vidareutvecklat NLP-modellen och den ger dig möjlighet att influera tankar, tillstånd, attityder, föreställningar och värderingar. Du är inte fast i ett sätt att tänka och känna utan kan välja att föra över ett tillstånd på ett annat tillstånd och därmed influera det.

Nyfikenhet kring ett negativt tillstånd kan försätta dig i ett annat tillstånd. Du ”kliver ur” det negativa tillståndet och kan istället uppleva det på ett nytt sätt. Det tillstånd som du överför på det ursprungliga tillståndet färgar det och du är nu istället fascinerad över din rädsla eller tacksam över ditt misslyckande. Du får möjlighet att likt en skicklig konstnär blanda färgerna för att få fram andra nyanser och du kan pröva helt nya varianter (”komiskt deppig”, ”sprudlande lugn”, ”ilsket positiv”). Vissa av färgerna eller kombinationerna väljer du kanske att försöka göra dig av med. Du vill inte längre vara orubbligt bestämd, utan vill hellre vara avvaktande bestämd eller positivt bestämd. Med modellen om meta-tillstånd får du ett tillfälle att bli din inre världs Picasso eller da Vinci, men bara om du vill, förstås. Ett tillstånd ovanpå ett annat tillstånd kan förstärka (”upprymt glad”, ”fascinerat nyfiken”, ”passionerat kärleksfull”, ”oroligt orolig”, ”rädd för rädslan”), eller utplåna (”hata ditt hat”, ”uppskjuta uppskjutandet”).

Genom att använda förmågan att ha ett tillstånd om ett annat tillstånd kan du ta ett steg ”meta” från det nuvarande tillståndet och uppleva det på ett annorlunda och bättre sätt. Du behöver inte längre bli kvar i resursfattiga tillstånd utan du kan träna dig i förmågan att ha ”meta-tillstånd”.

Med värme,

Niklas Daver

 

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se