Lev det liv du önskar utifrån dina egna värderingar!

Benjamin Franklin levde mellan 1706 – 1790 och under sin levnad hann han bl.a. att vara boktryckare, vetenskapsman, uppfinnare, utformare av det amerikanska postväsendet, diplomat, politiker och mycket annat. I sin självbiografi ägnar han dock flest sidor om att beskriva den metod han använde sig av för att utveckla sin egen personlighet och sina karaktärsdrag. På många sätt så förkroppsligade han många amerikanska ideal genom att arbeta sig upp från enkla förhållanden till samhällets topp utan att omgivningen upplevde att han förkonstlades i sitt leverne. Han praktiserade en upplyst puritansk arbetsmoral enligt nytto-principen. Tid var pengar och var man var sin egen lyckas smed och genom flit och idoghet kunde man forma sitt levnadsöde.

Metoden han använde under hela sitt liv och som han beskriver i sin självbiografi bestod i 13 principer eller karaktärsdrag som han ville utveckla och tillämpa. Det var sådana saker som envetenhet, flit, måttlighet, disciplin, ödmjukhet, dvs. värderingar som då ansågs vara bra rättesnören och säkert också i enlighet med bibliska normer. Han namngav de värderingar eller principer han ville efterleva och också exempel på kriterier som var viktiga för var och en av de 13 värderingarna för att veta hur respektive värdering skulle tillämpas. Sen höll han därefter koll på var och en av dessa värderingar, en åt gången och en vecka i taget. Varje gång han agerat i strid mot värderingen så noterade han detta i sin dagbok, och på detta sätt så kunde han vecka för vecka hålla koll på hur han levde och agerade utifrån värderingarna. På detta sätt så rullade det på, fyra omgångar varje år med dessa 13 värderingar i blickfånget och med målsättningen att efterleva dem och därigenom dana sin karaktär. I slutet av sin levnad så beskrev han entusiastiskt hur metoden hade gett honom en möjlighet att oftare vara sitt bästa jag, även om han naturligtvis inte uttryckte det i de termerna.

Värderingar, det som är viktigt för oss, är något av huvudstäderna i vår inre karta av verkligheten. Dessa värderingar är vad vi vill fokusera på, ägna tid åt och tillämpa i vårt vardagsbeteende. En människa som upplevs som kongruent eller samstämmig är den som agerar eller beter sig utifrån sina värderingar. Människor med aktiva värderingar ger ett integrerat intryck, “de går att lita på”, “hon lever som hon lär”, “han är trovärdig”. Att ha värderingar som fungerar som vägledning i vardagen utgör en slags moralkod eller norm för vad vi anser som rätt eller fel, och vad vi strävar efter att uppnå.

En viktig aspekt av vår personliga utveckling är att ägna tid åt att medvetandegöra de värderingar som präglar vårt dagliga beteende och att avgöra om de återspeglar hur vi vill ha det. Värderingar är inte “Mose stentavlor”, de utgör ofta bestående inre referensramar men är naturligtvis förändringsbara. Bara medvetenheten i sig själv kan göra att vi omprövar, eller än vanligare är väl när vi drabbas av en livskris i form av sjukdom, skilsmässa, konkurs eller annat och utifrån det får nya prioriteringar. Den tidigare så förhatliga tryggheten kan helt plötsligt bli viktigare än allt annat, eller den länge negligerade hälsan som nu blir viktigare än något annat!

Ofta är våra värderingar omedvetna för oss själva, men genom att skapa större medvetenhet om dem så kan vi börja förstå varför vi hela tiden väljer att jobba över istället för att komma hem till familjen, eller varför vi drar oss undan möjligheten till nära relationer fast vi samtidigt längtar efter just det. Våra livsvärderingar utgör någon slags hierarki eller rangordning där någon värdering är viktigare än alla andra, sen någon som är näst viktigast, tredjen viktigast osv. När du tänker efter så blir du t.ex. medveten om att, ja, även om hälsa och trygghet är viktigt så är kärlek ännu viktigare, eller att frihet är viktigare än allt ännat för dig, viktigare än både hälsa och framgång, t.ex.

Övning:

  1. För att skapa mer medvetenhet om dina livsvärderingar så kan du skriva ner de viktiga värderingar du kan komma på. Skriv en värdering per lapp och försök hitta 10 – 20 stycken som känns viktiga för dig. Börja sen att jämföra två stycken i taget. OM jag var tvungen att välja någon av dessa bägge, vilken skulle vara viktigast för mig? Jämför på detta sättet tills du har en rangordnad lista. När du har listan klar så kan du fundera på om det var någon eller några överraskningar? Hur pass väl speglar listan den person du vill vara och strävar efter att vara? Finns det någon framtida “kostnad” i att fortsätta att ha den prioritering du har just nu? Hur skulle din prioritering behöva se ut med tanke på någon viktig målsättning eller ambition du har?
  2. När du har en lista som du är nöjd med, så kan du också försöka ägna lite tid åt att titta på var och en av värderingarna med avsikt att definiera dem lite tydligare för dig själv. Värderingen “HÄLSA”, t.ex. Vad ska dina kriterier vara för att ha god hälsa? Vad ska känneteckna värderingen för att du ska veta om du har uppnått värderingen eller inte? Gör samma sak med dina andra värderingar.

Vad är då lämpliga värderingar? Den enda som kan svara på det är DU, men om man skulle tillåta sig att bli lite filosofisk så kan man ju säga att värderingar förutsätter liv, ditt liv, och att de värderingar som du vill uppnå eller bibehålla är de som håller dig vid liv. Att värderingar helt enkelt handlar om att hjälpa dig leva ett liv som du själv trivs med … att ge dig en tillvaro som du känner dig nöjd, stolt och glad över och som bidrar till att du kan förverkliga dig själv i hela ditt uttryck. Detta förverkligande kan sen i sin tur komma av att du har som viktig värdering att bidra bortom dig själv, värdera kärlek.

Med tydliga värderingar får du en kraft som hjälper dig till en rikare vardag. Du får ett tydligare prioriteringsinstrument, du kan välja och värdera och behöver inte ägna lika mycket tid åt oväsentligheter. Utan värderingar så skulle allt per definition vara lika viktigt eller oviktigt, och du vet att det inte är så. Genom att tydliggöra dina värderingar slipper du mycket av den stress som uppkommer av att tacka ja till saker du egentligen skulle vilja säga nej, och att sträva efter saker som kanske ger uppmärksamhet i någon yttre mening men som i grunden inte tillfredsställer dig.

 

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter.”

www.resurscoachen.se

Du ser väl verkligen till att uppleva hela det mänskliga dramat ..?

 

David Lean var en legendarisk brittisk filmregissör som speciellt gjorde avtryck med episka mästerverk som “Bron över floden Kwai”, “Lawrence of Arabia” och “Doktor Zjivago”. Filmerna tillhör mina favoriter, filmerna är mästerliga beskrivningar – i olika aspekter – av det mänskliga dramat; kärlek, hat, bekräftelsetörst, svek, destruktiv lojalitet, vänskap, sorg, ja, allt! De förmedlar ljuset men också mörkret i allas vår vandring under solen, allas vår seglats mellan hopp och förtvivlan. Stor litteratur, teater, film håller upp spegeln för oss alla och låter oss betrakta tillvaron och innerst inne oss själva. Vi blir upplyfta, förtvivlade, glada och sorgsna i igenkännandets ögonblick, i insiktens förtrollande ljus.

Marknaden översköljs av självhjälpslitteratur, kurser och föreläsningar – något som jag själv också bidragit till, men livet är SÅ mycket större, rikare, mer komplext och svårbegripligt än vad som beskrivs trunkerat i den typen av sammanhang. Det är inte så att de inte behövs, men i jakten på den svårfångade regnbågen kallad framgång och lycka så vill vi förtränga delar av tillvaron som väcker ångest, oro, nedstämdhet. Färgpaletten ska till slut bara innehålla de ljusa färgerna, musiken ska bara spelas i vissa tonarter – likt Sverigedemokrater som endast verkar vilja spela på de vita tangenterna på pianot. Här tror jag vi gör oss en otjänst, och vi låter oss inte tillåta att beröras även av de mörkare färgnyanserna eller fångas av musik spelad i moll.

Ingen vill naturligtvis drunkna i ett hav av depression, nedstämdhet eller sorg, men att inte tillåta sig dessa känslor kan aldrig vara bra; att förtränga och förneka vissa känslor blir, som Debbie Ford beskriver det, till badbollar som efter att ha hållits under vattenytan forsar upp i en väldans fart och slår tillbaka på dig!! Känslorna har sin takt och rytm och bör kunna få spela färdigt sin melodi innan du väljer att spela någon ny. Skillnaden som vi kanske bör sträva efter är att kunna tillåta sig alla känslor men att inte fastna i de som tar alltför mycket kraft av oss. Alla känslor kan ha ett dolt budskap som förtjänar att lyssnas på, och när du förstått budskapet kan du sen vara redo att släppa taget.

I sorgen kanske budskapet handlar om att läka och emotionellt ta farväl innan du släpper taget, i obeslutsamheten kan kanske budskapet handla om att beakta olika alternativ och att våga göra aktiva val, i ensamheten en uppmaning om att släppa rädslan. Med en stunds introspektion och reflekterande kan du börja uppfatta dina svar på vad känslorna har för budskap till dig.

Det kan också vara av värde att för en stund fundera kring de s.k. negativa känslorna och svara på frågorna:

– När brukar du strunta i dem?

– När brukar du förtränga dem?

– När brukar du, ja, frossa i dem?

– När brukar du t.o.m. försöka överträffa andra? (“Ja, det där är väl ingenting. Du skulle ha sett när jag var deppad!”)

– Är negativa känslor verkligen alltid av ondo? Vad tycker DU?

– Kan du lära dig något av dessa känslor och kan de användas för att faktiskt berika ditt liv?

Kvalitén på vårt liv kan sammanhänga med kvalitén på våra känslor. Du upplever världen utifrån respektive tillstånd och det färgar allt det du upplever. Världen ter sig på ett sätt när du är glad, på ett annat när du är arg och på ett tredje sätt när du är lugn och harmonisk. Jag vill påstå att ju fler känslor du tillåter dig, desto rikare och mer mångfacetterad blir din tillvaro. Att lära dig tillåta uppleva olika känslor, intensifiera vissa, bli mer medveten om dem så blir livet mustigare och rikare. Ett rikt liv kräver många erfarenheter, inte ett fåtal som ständigt upprepas. Dina motgångar och utmaningar kan ge dig större förståelse för andras situation, gör dig till en mer “levande” människa.

Det som livet kan lära den nyfikne eleven är att allt det som händer omkring oss, allt det mänskliga dramat i grunden skapas individen själv. Alla känslor och tillstånd genereras inom dig utifrån det som händer omkring dig. Yttre företeelser – som trafikkön, arbetet, träningspasset, den svikna kärleken etc. – triggar igång ett händelseförlopp som din hjärna bearbetar utifrån allehanda erfarenheter och filter och leder till en känsloupplevelse. Livet ger oss intrycken och hjärnan fungerar som den mentala “matsmältningsapparaten”. Detta gör att samma erfarenhet upplevs så oändligt olika av olika personer och där ryms ytterligare ett av livets mysterier och källa till fascination. Vi tänker väldigt olika, vi uppfattar väldigt olika och hur tråkigt skulle inte motsatsen vara ..?

Livsfärdighetsträning är ett slitet ord, men jag använder det ändå. Många saker som lärs ut i skolans värld har åtminstone för mig haft en begränsad användning, däremot finns det andra saker som jag tränat upp som gett mig möjlighet att på ett bättre sätt utföra min livsseglats. En sån sak är att ha tränat min förmåga att uppleva fler känslor/tillstånd, förändra dem när det behövs och intensifiera tillstånden så att de berikat mig ännu mer. Jag hoppas och tror att du som läser detta gett dig själv samma möjlighet och att du därför håller med mig om att det gjort tillvaron rikare!

Kvalitén på och mångfalden av dina känslor berikar tillvaron!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

Livet måste ha mening …

 

Viktor Frankl, logoterapins (logos = grekiska ordet för mening) utvecklare, gick som ung student på Freuds föreläsningar. Där, och också under egna studier sökte han på olika sätt bot för sina känslor av livets meningslöshet. Han sökte sig bland annat till Adler och individualpsykologin, men fann ingenstans någon hjälp mot existentiell ångest. Han skrev mycket i samband med sina studier, men fick sitt manus konfiskerat och förstört när han sattes i koncentrationsläger. Ett arbeta han fick återuppta efter krigsslutet.

Under sin vistelse i ett av flera koncentrationsläger han satt i så får han vid ett tillfälle mer eller mindre en “uppenbarelse”. När han riktar blicken mot ett av lägrets vakttorn och betraktar vakterna så slår det honom plötsligt att de naturligtvis har en större handlingsfrihet än honom själv, men att de på intet sätt hade ett större mått av inre frihet. De kunde hålla honom inlåst och förvägra honom många av livets nödvändigheter, men de, hans fångvaktare, kunde ALDRIG ta ifrån honom hans unikt mänskliga förmåga att välja. Den inre friheten att t.o.m. välja förhållingssätt till sitt eget lidande slog honom med full kraft!

En av hans mest centrala teser blev efter det ögonblick att det går att krama ut en mening ur varje situation. Det är möjligt för var och en, utan undantag, alltid, överallt och oavsett omständigheter att finna en god mening i livet – både i livet som helhet och i olika situationer.

Varför är detta då möjligt? Jo, därför att ingenting i den yttre verkligheten har någon mening eller betydelse i sig, utan du och jag är de som ger allting sin mening eller innebörd. Människan är ett meningsskapande däggdjur. En och samma företeelse kan betraktas på olika sätt av olika personer. I mitt arbete har jag kommit i kontakt med klienter som har haft fobier för att kräkas, fjärilar, getingar, klättra på stegar osv. Tänk hur vår unikt mänskliga förmåga kan leda till att vissa kan associera extremt obehag kring sådant som andra tycker är triviala eller en normal del av tillvaron.

Jag tycker alltid att det är lika intressant när jag till en coachklient ställer frågan: “Vad har varit din största motgång eller misslyckande här i livet?” och efter att jag fått svaret ställt nästa fråga: “På vilket sätt har du haft nytta av den?”. De hittar ju nästan alltid svar på den frågan, för de kan ju börja se hur det har fått dem att växa som personer, gett värdefulla lärdomar och erfarenheter. Att välja och välja om, att ompröva och skapa nya meningar kring det som du uppfattat som problem är ju en förmåga som kan ge din själ luft, syre och kraft att lyfta.

Hemligheten är att ofta ställa sig själv och andra frågan: “Vad kan det här mer betyda?”. Viljan att söka nya innebörder och betydelser är den förmåga som gör att du kan fly från de flesta mentala fängelser, bara du är villig att ställa frågan om och om igen och förvänta dig att få ett svar. Människor som drabbats av det värsta tänkbara, att någon närstående gått bort eller t.o.m. bragts om livet, kan åtminstone efter en tid hitta en mening ur det som hjälper dem.

Betyder då detta att vi aldrig ska låta oss nedslås, bli frustrerade, besvikna eller olyckliga? Nej, naturligtvis inte. Människor är inte robotar, inga maskiner. Livet är inte bara solsken, inte bara rosenträdgårdar. Sorg är en lika naturlig känsla som glädje, men när man alltför länge fastnar i ett synsätt och förhållningssätt som leder till allvarliga begränsningar så är det just för att vi inte utnyttjar förmågan att skapa (nya) meningar.

Problemet består så länge du och jag ser det just som problem. Vad kan det faktiskt mer betyda? Vad är det bästa med problemet och vad kan jag lära mig av det? Visdom förutsätter att se saker och ting ur fler synvinklar, visdom är som mycket annat ett resultat av träning.

Jag önskar dig ett liv av mycket mening, du meningsskapande varelse!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ””Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

Att utveckla din inre skönhet …

Skönhet kan ta sig många former, vi kan beundra den vackra solnedgången, elegansen och det vackra uttrycket hos en skicklig dansör eller dansös, idrottsutövarens självklara och till synes oberörda kroppskontroll, balans och styrka, strålglansen hos ett litet barn som med pigga och oskuldsfulla ögon betraktar sin omvärld och som trollbinder oss vuxna, och som man kan jag inte låta bli att då och då fångas av och fascineras av en kvinnans alla mysterier sammanflätade i en symbios av grace, hållning och eleganta rörelser. Skönhet är vackert, skönhet berör och trollbinder …

Kroppslig och utseendemässig skönhet har ofta – inte alltid – en tendens att avta med åldern. Undantagen finns, det vet vi. Vissa äldre personer formas vackert av sina erfarenheter och kan komplettera sin ungdoms släta drag med rynkor som vackert inristade låter betraktaren beskåda den vackra hösten i en människas existens; ansikten som uttrycker liv, visdom och erfarenhet.

En människas intellekt har möjligheten att utvecklas och verkligen komma till full blomning på äldre dar. Det ungdomligt hetsiga och kategoriska kan med åren ha gett utrymme för en ökad tolerans och större förståelse för tillvarons mångfald och komplexitet, att det kategoriska inte rymmer gråtonerna eller gråzonerna. Skådespelerskan Stina Ekblad uttryckte det just så i en intervju; “Jag skräms av människor som är så tvärsäkra, jag tror inte att tillvaron är så enkel som de påstår”.

De individer som förblir nyfikna på tillvaron och bär denna känsla med sig genom livet har goda förutsättningar att odla ett vackert intellekt! Barnets nyfikenhet är självklar, tillvarons alla uttryck ska sorteras och kategoriseras och företeelserna barnet upplever hamnar i olika mentala fack eller utrymmen. När sen världen börjar förlora sin första strålglans så fortsätter vi naturligtvis att titta – men utan att se, höra – utan att lyssna, och förnimma – utan att känna. Vi trubbas av och stänger av, och är sen inte lika öppna för världen vi lever i. En människa med vackert intellekt fortsätter att fascineras och fortsätter utforska livets olika dimensioner; nya upptäckter, nya lärdomar, nya möten, nya erfarenheter …

Människor med vackra intellekt tar del av andras ståndpunkter och åsikter utan att FÖR-döma, utan att direkt börja ge sig in i kampen “Jag har rätt – du har fel”. Argumentation för sin sak, ja, men argumentation kan ofta innebära att man stänger öronen och bara låter munnen löpa. Man slutar att lyssna, man slutar att utforska, man kämpar med full riddarrustning efter att ha rätt, att “vinna” argumentationen. En människa som vill odla ett vackert intellekt anstränger sig hellre att först försöka förstå, och först därefter efter att bli förstådd. Att ta sig tid att verkligen lyssna är en svår konst, men den ger fantastiska belöningar i form av sätt att betrakta tillvaron som skiljer sig från ens egna … att ta del av människors ord och musiken i deras röster … att faktiskt få sitta på parkett och lyssna på den människans perspektiv på tillvaron!

Logisk och analytisk förmåga har naturligtvis sin avgörande betydelse i vårt sätt att förstå och resonera oss fram till ökad kunskap och förståelse, men en människa som utvecklar ett vackert intellekt odlar sin perceptuella förmåga … Han eller hon breddar sitt perspektiv, inser att det finns olika sätt att tolka intrycken på och inser också att även om den logiska och analytiska förmågan är god så mår den bra av en breddad varseblivning. Att odla ett vackert intellekt kan handla om att oftare än nu ställa sig själv frågan; “Kan jag se det här på något annat sätt?”, “Vad kan det mer betyda?” eller “Vilka ytterligare faktorer spelar in?”.

Och något som gör det vackra intellektet än vackrare är en förmåga att betrakta sakernas tillstånd med glimten i ögat; att ha ett humoristiskt perspektiv på tillvaron och inte minst kunna skratta åt sig själv och ens egna stolligheter! Världen hade alldeles säkert mått bra av om Hitler hade besuttit en stor portion humor.

Det vackra intellektet behöver på samma sätt som växterna och blommorna sitt vatten, sitt ljus. Litteratur, musik, teater, konst ger oss speglar att betrakta oss själva, vår värld och företeelser på olika sätt. Bra böcker kan ge dig infallsvinklar och erfarenheter du själv inte varit med om men som du via författarens gåspenna och förmåga att förmedla kan införliva i din egen tankevärld. Böcker, film och teaterstycken kan ge dig insikter om dig själv och det mänskliga skådespelet som du annars varit utan!

Att ha ett vackert intellekt kan innebära att trots en oförmåga att älska alla ändå kunna känna någon form av respekt för den du i stunden möter. Kärlek antingen är eller inte är, däremot kan respekt förekomma i olika grader. Man kan kanske respektera att var och en har sin unika karta av verkligheten även i de fall de agerar på ett sätt som är i stick i stäv mot ens egen filosofi, man kan känna någon form av större respekt för de som bidrar med sitt kunnande, sin tid och energi till att än fler ska ha det bra, man kan respektera någon för hans eller hennes kompetens eller förmåga.

Ett vackert intellekt rymmer en förmåga att kunna acceptera sig själv med alla ens brister och tillkortakommanden, att vara glad över det uttryck man som individ utgör, och också stolt över de förmågor och talanger man besitter, Att som individ kunna tänka: “Jag är inte bättre än någon annan, däremot är jag den bästa jag kan vara”. Självförnekelse och självförakt är lika oattraktivt som att rikta samma känslor mot någon annan. När du utvecklat ett vackert intellekt har du förmågan att förlåta – både dig själv och andra. Jordelivet ger sol och skugga, mot- och framgång, innebär hat och kärlek. Att ha en förmåga att se sig själv och andra med blida ögon.

Personen som utvecklar ett vackert intellekt är också aktivt involverad i skapandet av sin framtid; att se på sig själv som värdig att sitta på förarplats i tillvaron. För en person med vackert intellekt handlar det kanske om att förena synsätten att “livet är ett gör-det-själv-projekt” men samtidigt inte ett “skit i andra-projekt”. Som mäster Ranelid så fint uttrycker det om livsresan; “du simmar från stranden Jag till stranden Du i havet Vi”. Men det finns något i viljan att oftare sitta på förarplats som kännetecknar människor med vackra intellekt. De funderar på färdriktning, vägval och möjligheter med beaktande av trafiken och omgivningarna men med en önskan att få vara trogen egna värderingar och normer.

Människor med vackra intellekt berör mig, ibland förför de mig. De visar på rymden i det mänskliga uttrycket, de tänker tankar som väcker något inom mig och som gör att jag efter en stunds samvaro känner att livet rymmer ytterligare möjligheter än vad jag tidigare uppfattat. Samröret med människor med vackra intellekt ger tillvaron en ny strålglans, framtiden en annan lyster! Jag har under livsresan träffat människor som efter en stunds samspråk gett mig nya insikter, utsikter, framsikter.  Och jag ser fram mot att få träffa fler sådana människor!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

Värdet och vikten av extrem egenvård

 

 

 

 

 

 

Mäster Ranelid uttrycker det vackert, han skriver: “att simma från stranden Jag till stranden Du i havet Vi”. Du och jag befinner oss i ett sammanhang, flera sammanhang. Under vår livsresa bekräftas vi eller avvisas vi av människor i vår omgivning, något som i sin spegelbild formar vår bild av oss själva, vår självbild. Att samspelet med andra människor inte bara lyfter oss, utan kan begränsa oss eller t.o.m. sänka oss gör att vi då och då behöver lämna det “icke-reflekterande” livet och fråga oss själva om de beteenden vi har eller de värderingar vi bär på verkligen reflekterar den vi vill vara. Framförallt behöver vi då och då fundera på hur vi kan generera den kraft och energi som krävs för att kunna vara vårt bästa jag och på så sätt vara den bästa tänkbara resursen eller stödet för vår omgivning.

Cheryl Richardson, mycket känd amerikansk livscoach, pratar mycket om begreppet “egenvård” och hon kallar det t.o.m. “extrem egenvård”. När jag först hörde begreppet skruvade jag lätt på mig, jag var i min Jante-formade värld inte bekväm med det. Ju mer jag hörde henne beskriva det och ju mer jag tänkte på det, desto mer förvissad blev jag om värdet i det. Är det inte så att du och jag i alla situationer vi möter bär på något gemensamt? Är det faktiskt inte så att vi i varje situation vi befinner oss i har med oss själva? Alla de situationer vi är med om, alla de mänskliga möten vi upplever hela tiden präglas av den vi själva är? Kay Pollak brukar t.ex. säga: “Alla människor du möter är utsända för att du ska få träna” Hmmm, kan det inte vara så att möten med nya bekantskaper, möten med familj och vänner mår bra av att vi själva mår bra? Att i det att jag gett mig tid att ta hand om mig själv; mentalt, emotionellt, fysiskt, har lättare att fungera bra i möten med andra? Är det inte ganska självklart att våra relationer med andra kommer må dåligt av att vi inte tar hand om oss själva? Benämningen “extrem egenvård” kanske kan belysa vikten av att prioritera detta för att på så sätt vara vårt bästa jag i relationen till andra människor?

Vad kan vi då göra för att bättre stå rustade inför livets alla krav och utmaningar? Om vi börjar med fysiskt välmående så kan vi lätt inse att kroppen utgör den bostad vi bebor under resan mellan födelse och död, att den bör utgöra en bostad som vi trivs med och som ger oss utrymme att hämta vila, må bra och generera den mängd energi vi kan behöva för att åstadkomma det som är viktigt för oss. Vilket byggnadsmaterial behöver din kropp? Ger vi oss tid att börja lyssna på vad kroppen verkligen vill ha så kommer den sakta men säkert styra bort oss från det allra mest behandlade till det mer obearbetade, till bra råvaror. Kanske vi har en spännande tid framför oss av att börja träna oss mer att lyssna efter kroppens signaler. Äter jag när jag är hungrig eller stoppar jag i mig saker för att det är ett visst klockslag eller för att jag är stressad? Ger jag mig tid att känna smaken på det jag äter – äter jag i ett tempo som gör att kan uppfatta nyanserna, smakerna och dofterna? Och genom att äta långsammare så kanske jag också kan sluta äta i tid, precis när kroppen tycker att det är lagom?

Kroppen behöver också rörelse, och eftersom kropp och själ är delar av samma system så påverkar rörelse också ditt mentala tillstånd. Rörelse kräver syre, syret tas upp av organismen och tas om hand av kroppens alla celler, inte minst dina hjärnceller. Rörelse i form av träning kräver ett visst mått av energi, men det fina med kråksången är att lämplig dos träning med lämplig intensitet gör att kroppen överkompenserar och faktiskt gör de nuvarande belastningarna lättare och lättare. En vältränad kropp fungerar bättre, ger energi och ger ökat välmående även själsligt och mentalt.

Att ägna sig åt mental egenvård kan handla om att lära sig något nytt, att ta itu med något som länge intresserat dig och som du vill lära dig. I början kan något nytt kännas svårt och frustrerande, men den frustrerade känslan är ofta ett gott tecken på att något faktiskt håller på att hända. När du lär dig något nytt så uppstår rena kärleksmöten mellan din hjärnas hjärnceller, mellan synapserna. Nya kopplingar görs, nya spår bildas och innan de nya stigarna är ordentligt upptrampade så känns det ovant och frustrerande. ALLT SOM ÄR VÄRT ATT GÖRAS BRA ÄR VÄRT ATT GÖRAS DÅLIGT FRÅN BÖRJAN! Allt lätt var en gång svårt! Mental egenvård kan handla om att skaffa sig nya perspektiv utifrån intressanta samtal, gå utbildningar, läsa böcker, gå på teater eller film, lära sig något nytt i jobbet eller utanför jobbet – kanske ett nytt språk eller gå en matlagningskurs?

Emotionell egenvård kan vara att ta sig tid att fånga sina egna tankar på papper, att bättre förstå sig själv och sina drivkrafter. Det kan handla om att ägna tid åt ideellt arbete utifrån någon viktig värdering, att söka upp vackra platser i naturen eller att ägna tid åt någon meditationsform. Emotionell egenvård kan också vara att ge sig själv gåvan i att gå till terapeut eller coach. Att söka svar inom dig själv med hjälp av någon som du litar på och känner förtroende för.

Det är ansträngande och hårt att ge sig ut i skogen och såga ner träd med en slö såg. Att vässa sågen gör det hela lättare. Genom att ta hand om dig själv så får du lättare att hantera de olika sammanhang du befinner dig i, oavsett om vi pratar arbete, din partnerrelation, relationen till barn eller andra. Du är värd din egen uppmärksamhet, du kommer må bra av att regelbundet planera in tid där du får ta hand om dig själv och må bra på dina egna villkor. Altruismens tänkbara fängelse kan bli att ge, ge, ge (för att så ska ju en “god” människa göra) men att glömma bort sig själv och de egna behoven. Balansen här är viktig. Det är lättare att mata någon från en välfylld skål än ur en tom.

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

Dags att rekrytera? Kontakta Martina Träen

Sponsrat annonssamarbete

Bara för att du leder ett företag innebär inte det att du har kunskap om HR och rekrytering. Faktum är att många helt enkelt saknar den kompetensen på sitt företag. MTRecruit startades med just syftet att kunna erbjuda stöd efter behov, men öven långsiktigt samarbete inom rekrytering HR och ekonomi.

 

MTRecruit har specialiserade rekryteringskonsulter med flera års erfarenhet inom yrket. De värdesätter kvalité, glädje och personligt engagemang. När du väljer att samarbeta med MTRecruit kan du känna dig fullständigt trygg med att de hanterar ditt varumärke med omsorg. De arbetar kompetensbaserat och fördomsfritt och fokus är att kunna erbjuda en hög service både gentemot kandidaten och er som företag. 

 

Vad gäller rekrytering så erbjuder de flera olika tjänster beroende på just era behov. Ska ni till exempel nyanställa eller rekrytera internt? Ska ni anställa en ny ledarroll eller någon med specialistkunskap? Att hitta rätt person kan idag vara utmanande, framförallt om kompetenserna är komplexa och svåra att hitta. MTRecruit hjälper er att kartlägga marknaden efter just din önskade kompetens. De kan även ge sin syn på frågan om ni ska nyanställa eller befordra en nuvarande kollega? Vem passar egentligen bäst för tjänsten?

 

MTRecruit är certifierade inom personbedömning och har tillgång till de flera olika testverktyg. De har en tydlig och noga framtagen process för att hitta rätt person, till rätt tjänst, i rätt tid. Det finns många fördelar med att ta hjälp för rekrytering, men det viktigaste att komma ihåg är att rekrytering är ett hantverk som kräver fingertoppskänsla. 

MTRecruit har denna kompetens så att du som arbetsgivare kan fokusera på annat. Grundaren Martina Träen har arbetat i 15 år inom branschen och kan definitivt sin sak.

 

Att välja just MTRecruit innebär mervärde i form av det lilla extra under hela processens gång, för båda parter. Exempelvis så gör de alltid en uppföljning när din nya kollega börjat arbeta och de finns alltid tillgängliga för stöd och rådgivning även efter rekryteringen.

 

Om du känner att ditt företag behöver hjälp i någon form inom rekrytering och HR, gå då in på deras hemsida och läs mer om vilka olika tjänster de erbjuder och hur dessa kan underlätta för dig.

 

Gör en Will Hunting – Övervinn dina rädslor!!

Will Hunting med Matt Deamon i huvudrollen var en film som handlade om en ung kille i 20-årsåldern vars vardag bestod av att dricka öl med kompisarna, hamna i slagsmål och diverse småjobb. Skillnaden mot kompisarna var att Will Hunting var överintelligent, hade fotografiskt minne och en matematisk förmåga som överträffade nobelpristagares.

En fängelsedom gör att han sätts under övervakning av en matematikprofessor och beordras också att uppsöka psykiatrisk hjälp. Pyskologen, spelad av Robin Williams känner igen sig i Will, han har nämligen själv fått kämpa sig igenom svåra kriser. Han vet att under den tuffa, likgiltiga ytan döljer sig en osäker ung man med dålig självkänsla. Utan framgång försöker han få Will att öppna upp sig, att släppa taget om det trygga och invanda, och att sätta upp nya mål i livet.

Wills själsliga kaos blir inte mindre då han möter sitt livs första kärlek, en förmögen Harvard-tjej (Minnie Driver). Det är först nu han inser vad man kan riskera om man lämnar ut för mycket av sig själv. Och vad man kan förlora om man inte gör det. Hela hans liv har kantats av svek i form av att ha blivit övergiven av sina föräldrar, lämnad till fosterföräldrar och där blivit misshandlad. Hans psyke har av överlevnadsskäl skapat en mur omkring sig i form av tuffhet, en “I don’t care”-attityd, brutalitet. I hans värld förtjänar världen inte bättre.

Våra rädslor fyller en funktion, de skyddar oss från smärta och obehag och de försöker hindra oss från att hamna i situationer som tidigare vållat oss problem. I skuggan av rädslan formar vi attityder och förhållningssätt som kan förmedla känslokyla, agg och ilska. Är det egentligen så konstigt att barn som växt upp under svåra förhållanden själv blir angripare eller förövare?

Rädslorna finns i våra mörka rum, de döljer sig och kan ta skepnader i form av drakar eller demoner. En del av dem behöver bara hota med att lämna sina grottor för att vi ska frysa till is eller dra oss undan. Vissa inre drakar har vuxit sig gigantiska och finns ständigt närvarande. Det vi inte känner fruktar vi, det vi inte förstår skrämmer oss.

Men vad skulle hända om du tog dig tid att lära känna dina drakar? Även om de kanske inte är vackra att titta på så kanske de bara vill dig väl? Hur kan du veta om du bara springer undan varje gång de visar sig? Visst, draken är stor och ser skrämmande ut, men likt “Elefantmannen” (egentligen Joseph Merrick , 1862–90, brittisk man med deformerad kropp som visades upp inför publik. Filmversion 1980) kanske det döljer en vacker själ? Vad skulle hända om du stannade upp, vände dig mot draken och tittade lite närmare på den, kanske rent av närma dig den och … ta kontakt?

Vem vet, men du kanske t.o.m. kan klappa eller kyssa din drake och i ett underbart ögonblick förstå att den inte var ute efter att sluka dig eller förgöra dig utan istället hade ett budskap till dig? Alla känslor uppstår av skillnaden mellan vår karta av verkligheten och vår upplevelse av verkligheten. Kanske en situation inte utspelade sig som du skulle önska och i och med det så gav skillnaden mellan kartan och upplevelsen dig en känsla av rädsla, ilska eller skuld (eller vilken annan känsla som helst beroende på situationen).

Om du såg på känslor som just information, vilken information och vilket budskap förmedlar din rädsla? Vad händer om du faktiskt blir vän med din rädsla istället för att uppleva den som en fiende? Kan draken bli en bundsförvant istället?

Frågor fungerar som strålkastare som kan belysa tidigare mörklagda delar av vårt psyke. Den rädsla som hittills har präglat dig, var och när inträffar den? Var i kroppen upplever du den? På vilket sätt har den hittills hindrat dig? Hur skulle du kunna ha en annan relation till den än hittills? Om du “kliver ur” rädslan och blir mer nyfiken på den, vad lägger du då märke till? På vilket sätt är den faktiskt … komisk eller rent ut sagt absurd ..? Vem gav du tillåtelse att lära dig att känna just den rädslan? Vems tillåtelse kan du behöva för att bli vän med rädslan/draken?

Will Hunting höll på att kasta bort sitt liv eftersom hans rädsla höll honom inom komfortzonen. Till slut insåg han att den höll på kosta honom hans framtid, hans möjlighet att utforska kärlekens möjligheter.

Gör en Will Hunting du också! Bli polare med din rädsla, känn rädslan och gör det du vill göra trots den – eller rent av tack vare den?!

Varmt lycka till,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”.

www.resurscoachen.se

 

Lär dig hur du kan införliva dina bästa och mest inspirerande tankar!

Det finns mängder av goda idéer och tankar, många som inspirerar och motiverar och som vi hittar i böcker, får citerade på utbildningar och föreläsningar och som vi skulle vilja leva utifrån, men som vi lätt ”tappar bort” i vår vardag.

Att veta utan att göra är att inte veta. Både du och jag vet att det är kontinenters avstånd mellan att ha en teoretisk kunskap och att verklig kompetens och att göra något i praktiken. Det gäller alla goda idéer, föresatser, kloka ordspråk, inlärd kunskap som vi inte tillämpar i praktiken även om vi har en teoretisk förståelse och känner full acceptans inför det som tanken förmedlar.

En tanke som t.ex. “alla människor har lika värde”, “du har alla resurser du behöver” eller “det finns inga misslyckanden, bara feedback” har begränsat värde om du bara har en intellektuell förståelse. Skillnaden som gör skillnaden är när du får denna typ av tankar att leva i hela ditt nervsystem. När hela ditt jag till fullo accepterat tanken eller konceptet och du lever utifrån det som om det vore helt och fullt sant för dig!

Jag har själv läst massor av bra böcker, gått utmärkta utbildningar och lyssnat på fantastiska föreläsningar utan att jag landade i så mycket mer än förståelse och uppskattning för det jag läste eller lyssnade på. Jag agerade inte på kunskapen, den blev inte en del av mitt nervsystem, inte en del av min omedvetna kompetens. Och att veta utan att göra är för mig i grunden att inte veta!

Det har också funnits en tendens hos mig själv att i min omgivning rabbla en massa förnumstigheter och “goda sanningar”, men som, när jag reflekterar på allvar, inser att jag inte själv lever utifrån. Då inser jag att jag inte vet, fast jag förstår och kan hålla med om tanken eller idéen som utgångspunkt.

Vilka tankar eller koncept skulle du verkligen, verkligen vilja leva utifrån? Du som är bekant med NLP-modellen kanske tänker på några av de grundantaganden som hela NLP-området vilar på: “kartan är inte detsamma som terrängen”, “kommunikation är den respons du får”, “människor gör alltid de bästa valen utifrån tillgängliga alternativ”, “alla beteenden har en positiv intention”, eller så har du utifrån dina egna erfarenheter andra koncept eller ”sanningar” som du kommer att tänka på.

Hur gör jag då för att helt och fullt införliva tanken eller konceptet, så att det verkligen blir något som påverkar mig i min vardag? Jag föreslår en process som utvecklats av Dr L. Michael Hall, en av världens främsta auktoriteter inom de kognitiva beteendevetenskaperna Neuro Linguistic Programming och Neuro-Semantics. Han kallar processen “Mind-to-Muscle” och själv väljer jag att kalla den för “Tanke-till-handling”. Jag föreslår att du gör processen spatialt, dvs. att du förflyttar dig på golvet mellan de olika beskrivna stegen. Därmed skiftar du tillstånd för varje position och får med fysiologin på ett bra sätt.

Process – “Mind-to-Muscle”/”Tanke till handling”

  1. Bli medveten om vilken tanke eller vilket koncept du skulle vilja införliva i hela ditt nervsystem. Skriv gärna ner det och känn efter om ordalydelsen “känns rätt”.
  2. Stäm av att du verkligen, verkligen vill tro och tänka det som konceptet uttrycker. Vill du det? Skulle det innebära en skillnad för dig? Vore det bra för dig?
  3. Uttala meningen högt, som en förståelse. Som exempel: “Jag förstår att alla beteenden har en positiv intention”. Kanske har du också en gest du kan använda som för dig symboliserar att du har en förståelse av något.
  4. Kliv fram ett steg och uttryck nu samma sak, fast denna gång som en övertygelse. Förmodligen kommer du redan här märka att du använder “mer” av ditt nervsystem, att det känns mer i hela kroppen. Säg “Jag har en övertygelse om att alla beteenden har en positiv intention”. Vilken gest skulle för dig kunna symbolisera en övertygelse om något? Kanske håller du handen över bröstet, knyter näven eller något annat.
  5. Stig fram ytterligare ett steg och uttryck det nu som ett beslut. “Jag har beslutat mig för att alla beteenden har en positiv intention”. Samma sak här, finns det någon gest som för dig skulle motsvara att du fattat ett beslut?
  6. Nästa steg som du tar uttrycks som en känsla, med orden, “Jag känner att alla beteenden har en positiv intention”. Använd återigen gärna en gest som passar för dig.
  7. Sista steget handlar om det du bestämmer dig för att göra utifrån den införlivade tanken eller konceptet. Uttryck det i stil med: “Som ett resultat av detta kommer jag nu att …”.
  8. Nu kan du börja backa och gå igenom stegen baklänges. “Jag kommer att göra …. eftersom jag känner att … och har bestämt mig för att … eftersom jag är övertygad om att … och har en förståelse för att ……”.

Den här processen är kraftfull, den kan med förtjänst användas flera gånger för att verkligen få nervsystemet att vibrera av energi vid tanken på det som en gång bara var en intellektuell förståelse. Använd den varje gång du önskar införliva en tanke och göra det till mer än teoretisk kunskap!

Med värme,

Niklas Daver

Certifierad NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och ”Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se

Konsten att bli verkställande direktör över sina egna tankar!

 

Dina högre ”verkställande” tillstånd

Företagets vaktmästare må ha en viktig roll. Han ska se till att allt från belysning till kontorsutrustningen fungerar som den ska. Men han har definitivt inte mest att säga till om på företaget. Det är någon på en ”högre” nivå som bestämmer vad han ska göra, som i sin tur lyder under någon annan osv. Ledningen för företaget har mer att säga till om och framförallt företagets högste chef. Han eller hon är den som sitter på makten och som fattar de avgörande och slutgiltiga besluten.

Våra tankar sker på olika nivåer. Vi kan tänka på något som vi varit med oss, något vi sett och återskapa den internt. Har du varit på restaurang kvällen innan så kan du tänka tillbaka på det och mer eller mindre diffust se vad du då såg, höra vad du då hörde och känna vad du då kände. Du refererar bara till minnet. Man kan tänka på något utan att ha en stark tro eller värdering kopplad till det. Det utgör bara en tanke eller reflektion, inget annat.

De mer bestående tankestrukturerna, eller om vi kallar dem de “översta” tankestrukturerna; centrala värderingar, föreställningar, principer, verkställande tillstånden utgör din inre kommandocentral. Härifrån utgår de befallningar och instruktioner som ditt nervsystem tar emot, ”principbeslut” som präglar ditt sätt att tänka och agera i olika sammanhang på samma sätt som företagets beslut, policys och beslutade principer påverkar anställdas agerande.

En förändring på dina ”verkställande” nivåer får en stark och omedelbar effekt på alla tankenivåer, uppifrån och ned. Många av de föreställningar och idéer du har och de beslut du fattar som på ett eller annat sätt är kopplade till dina verkställande nivåer förändras per automatik. Ett nytt sätt att se på dig själv, din potential eller på andra människor kan få dramatiska effekter. Hävstångseffekten på dessa högre, verkställande nivåer är kraftig!

Friheten i att kunna ta ett ”kliv uppåt” i dina tankestrukturer

Att mentalt förflytta sig ytterligare en nivå upp gör att du betraktar tanken, beslutet, värderingen, föreställningen eller principen ”ovanifrån”. Du utnyttjar din unika mänskliga frihet, och betraktar något från en ny betraktelsepunkt. Klivet upp i dina tankar gör att du kan skapa en ny referensram och du lämnar det mentala fängelse som den tidigare referensramen kan ha utgjort. Helt plötsligt kanske du ser ett värde med det som du tidigare bara betraktade som en motgång, eller att en föreställning om att du inte kan lära dig främmande språk som löjlig eller felaktig.

Varje ny nivå du kliver upp på tankemässigt skapar en ny referensram som inbegriper det tidigare sättet att tänka eller känna. Andra försöker sätta ramar som du antingen accepterar eller inte; ”Nu ska vi ha ett allvarligt samtal, du och jag” eller ”Vi behöver reda ut våra problem”. Enstaka ord du och andra använder uttrycker och förmedlar referensramar för hur någonting är eller ska betraktas. ”Vi pratar inte illa om varandra på den här arbetsplatsen”, ”fredagar är den bästa dagen i veckan” eller ”det är en deprimerande omgivning att befinna sig i”.

Med förmågan att kunna ha ett tillstånd om ett annat tillstånd så ges du möjligheten att omvandla eller färga ett resurslöst tillstånd du känner, till något som förändrar upplevelsen. Plötsligt väljer du att bli fascinerad över den ilska du just känt eller nyfiken på din oförmåga att komma igång med ett projekt. Möjligheten finns alltså alltid för dig att betrakta varje upplevelse utifrån en annan utkikspunkt eller tankenivå, och även om du kanske inte varit medveten om den förmågan så har du alltid använt dig av den och i framtiden kan du utnyttja den ännu effektivare!

Du kan fungera som en orkesterledare eller dirigent till dina egna tillstånd och känslor. Förste violinistens spel kan förstärkas med komplement från övriga violinister och andra instrumentalister. Med dina tillstånd som instrument kan du spela musik som ger dig ännu starkare stunder av njutning och glädje, och de mer lågmälda och sorgsna partiturerna kan livas upp om det behövs.

Modellen Meta-tillstånd, framtagen av Michael Hall som grundaren till Neuro-Semantics, har vidareutvecklat NLP-modellen och den ger dig möjlighet att influera tankar, tillstånd, attityder, föreställningar och värderingar. Du är inte fast i ett sätt att tänka och känna utan kan välja att föra över ett tillstånd på ett annat tillstånd och därmed influera det.

Nyfikenhet kring ett negativt tillstånd kan försätta dig i ett annat tillstånd. Du ”kliver ur” det negativa tillståndet och kan istället uppleva det på ett nytt sätt. Det tillstånd som du överför på det ursprungliga tillståndet färgar det och du är nu istället fascinerad över din rädsla eller tacksam över ditt misslyckande. Du får möjlighet att likt en skicklig konstnär blanda färgerna för att få fram andra nyanser och du kan pröva helt nya varianter (”komiskt deppig”, ”sprudlande lugn”, ”ilsket positiv”). Vissa av färgerna eller kombinationerna väljer du kanske att försöka göra dig av med. Du vill inte längre vara orubbligt bestämd, utan vill hellre vara avvaktande bestämd eller positivt bestämd. Med modellen om meta-tillstånd får du ett tillfälle att bli din inre världs Picasso eller da Vinci, men bara om du vill, förstås. Ett tillstånd ovanpå ett annat tillstånd kan förstärka (”upprymt glad”, ”fascinerat nyfiken”, ”passionerat kärleksfull”, ”oroligt orolig”, ”rädd för rädslan”), eller utplåna (”hata ditt hat”, ”uppskjuta uppskjutandet”).

Genom att använda förmågan att ha ett tillstånd om ett annat tillstånd kan du ta ett steg ”meta” från det nuvarande tillståndet och uppleva det på ett annorlunda och bättre sätt. Du behöver inte längre bli kvar i resursfattiga tillstånd utan du kan träna dig i förmågan att ha ”meta-tillstånd”.

Med värme,

Niklas Daver

 

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till boken “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se

 

 

Om du blir för seriös blir du korkad …

 

Den gångna helgen var jag med som tränare på Anders Wallins, min tränarkollegas Meta NLP Master Practitioner-utbildning. I den utbildningen får deltagarna de allra bästa verktygen från NLP och Neuro-Semantics. Dessa  två moderna kognitiva beteendevetenskaper lär ut verktyg, tekniker och modeller som hjälper människor att vara sitt bästa jag oftare.

En viktig del av utbildningarna i NLP och Neuro-Semantics är att delge deltagarna de grundantaganden som dessa två modeller – och metoder – utgår ifrån. Grundantaganden i detta sammanhang kan ses som valda sanningar som förmedlar viktiga synsätt, attityder och perceptuella positioner. De grundantaganden som förmedlas kan ses som möjliga sanningar men som, om de tillämpas, kan bidra till tillgång till (nya) resurser.

Neuro-Semantics kan ses som en påbyggnad av NLP (Neuro-Lingvistisk Programmering) och vill i grunden förklara hur vi skapar många av våra bestående tankestrukturer (värderingar, övertygelser, känslor om andra tankar och känslor, tabuer, principer etc.) och ger oss ytterligare förståelse för det komplexa system för hur vi människor tänker och fungerar.

Humor har sällan fått den uppskattning som det förtjänar. Eftersom humor handlar väldigt mycket om att tänka tvärtom och annorlunda, att skifta perspektiv, så utgjorde den ett fiende till tidiga religiösa sammanhang. Religion bygger väldigt mycket på ett blint accepterande av tankar och idéer som inte skulle ifrågasättas utan accepteras fullt ut. Ett ifrågasättande bestraffades och den dogmatiska tron skulle aldrig utmanas. För den vanliga människan blev humorn ett sätt att försöka överleva det orimliga.

Varseblivning handlar om hur vi betraktar och uppfattar vår värld. En del ser smutsen medan andra ser skönheten och utifrån vårt fokus blir vår värld mer eller mindre begriplig. Att med humor betrakta världen ger tillgång till fler perspektiv, det allvarliga kan faktiskt bli humoristiskt. Charlie Chaplin drev Hitler till vansinne med sin tolkning av diktatorns dårskap i filmen “Diktatorn”. Hitlers dåraktiga allvar ledde till oerhörda konsekvenser och hans ideologier höll på att förstöra världen, men Charlie Chaplins vapen för att väcka människors uppmärksamhet kring det dåraktiga som höll på att ske var just humorn. Hur hade vår värld sett ut om Hitler, Stalin och Saddam Hussein hade haft tillgång till resursen humor ..?

Våra hjärnor och vårt sätt att tänka är värt all beundran; vi tar in information, organiserar information i form av mönster i syfte att minska vårt behov av att tänka. Ja, tänkandet kräver energi och hela vår överlevnad handlar om att minska energiutsläpp och att göra det så enkelt som möjligt för oss att överleva. Vi människor vill ägna så litet tid som möjligt till att överleva och bara göra så litet som krävs för att tillfredsställa våra behov. Utmaningen blir; vi blir vanemässiga och vi har sällan behov av att tänka kreativt.

Arrogans är att uppleva att man har alla svaren, att man vet det man behöver veta och att ingen ny information kan påverka. Humor ifrågasätter detta, humor kan bidra till att förmedla det absurda eller komiska kring en väldigt fastlåst och bestämd synpunkt. Vad kan t.ex. vara komiskt med att tro på att det finns ett och endast ett svar på integration och invandring?

Humor är att kunna växla perspektiv, att se saker och ting ur olika perspektiv. Humor bidrar till att motverka arrogans och förtvivlan. Människor som utsatts för svåra övergrepp och motgångar kan hämta kraft – även om det inte är en självklar och lätt förmåga – ur att se livets dårskap utifrån ett högre och större perspektiv. Att drabbas av smärta, obehag och motgångar är något vi alla bör och kan känna sympati för, men kan inte också en del av dessa mänsklighetens dårskaper ses utifrån ett utifrån-perspektiv där vi bara landar i att se livets dårskap. Anti-arrogans-metod

I grunden handlar humor om att inte ta sig själv och livet på alltför stort allvar. Livet är fyllt av dårskap eftersom vi mänskliga varelser gärna tar oss själva och livet på – ja, just för stort allvar. Det stora allvaret låser oss vid ett och endast ett perspektiv och det leder till låsta positioner, arrogans och trångsynthet.

Vår framtid kräver en större tillgång till flera perspektiv, till att inte låsa sig själv i alltför bestämda uppfattningar. Humor handlar väldigt mycket om; “Hur kan jag se detta annorlunda?” Låsta positioner kräver humor, nya perspektiv i form av humor bidrar till andra perspektiv.

Humor är också ett socialt smörjmedel eftersom humor förmedlar människokärlek, ödmjukhet inför våra svagheter och öppenhet för olika sätt att tänka och vara. Brist på humor leder till (för-) dömande, uteslutning och generaliserande.

Inför dina och mina problem, hur skulle det vara om vi tänkte på det svåra och utmanande på följande sätt: “Vad är fånigt, löjligt och absurt med det jag nu upplever och känner? Vad kan vara humoristiskt med det jag tänker, känner och upplever?”

Humor är mer av en attityd än förmågan att berätta roliga historier, humorn som attityd hindrar dig från att bli cynisk och från att ta attacker från andra och omgivningen på allvar. Varför inte tillåta dig själv “axelryckningens-filosofi?” …

Brist på humor leder till brist på perspektiv, tillgång till humor ger oss möjlighet att se, tänka och känna annorlunda … Leve humorn!!!

Med värme,

Niklas Daver

NLP/Neuro-Semantics Trainer och Meta-Coach

Författare till “Ditt bästa jag – oftare” och “Meningsfulla prestationer i grupp – 10 träningsbara ledarfärdigheter”

www.resurscoachen.se

 

Till startsidan